Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 EOS. N:o il
{(uncbercjs-dacjen.
/Bref titi kusin Ville.)
Min hederskusin!
I dag ha’ vi haft lof från skolan, tv det
är Runebergs födelsedag. Jag har just
kommit hem från Esplanadgatan, der jag varit
och sett på fackeltåget. Alla mina lexor har
jag last och hinner derför skrifva till dig
några rader har i Eos, for att du skall få höra
huru vi firat Runebergs-dagen. Du kan
sedan berätta hum T haft det der pä din ort.
Jo, ser du, i år var här riktigt festligt.
Jag kan inte berätta om allt. ty det blefve
för långt här i lilla »Eos». Men det som
vi pojkar voro mest lifvade af. skall du få
höra om.
Här i Helsingfors ha vi en schangtil, bred
och läng gata, lika läng, vet du, som från
er gårdstrappa der hemma ända till
hasthagen. Den heter Esplanadgatan, ty den är
planterad med träd på båda sidor och
liknar nästan en park. Midt i den gatan står
en vacker staty af Runeberg. Har har jag
fått åt dig bilden af statyn, ehuni den inte
är riktigt lik. Om sommaren är det alltid
plantcradt så, så vackra blommor nindt om
den, så att Runeberg står som i en skön
trädgård. Och barnen springa der och leka
och slå boll omkring statyn.
Nu skall du hora. På morgonen
hemta-des till den en så utomordentligt vacker krans
af lager och röda rosor. Tänk dig riktiga,
lefvande röda rosor midt i vintern. Sådant
får man har i H:tbrs. Så kom en
student-sångarforening som heter Ylioppilaskunnan
laulajat marscherandes kl. 1 a I och sjöng
Vårt land, Suomis sång samt Savolaisen laulu.
Du skulle sett en sådan massa menniskor
det var kring statyn, nästan lika mycket, som
vid folkfesten pä kyrkbacken der hemma i
somras. Så hurrade de så, att det ekade
ifrån de höga husen deromkring.
Kl. 2 kom ett annat tåg af studenter, de
svenska. Ser du, har i H:fors finnes
nemligen tva upplagor af nästan allting: ena som
gör allting pä finska och kallas fennomaner
och andra, som gör allting pa svenska, de
kallas svekomaner. De gräla ofta om allt
möjligt. Jag vet inte ännu säkert till
hvilkendera sorten jag ämnar hora. Tant Fanny,
hos hvilken vi nu bo, säger att vi nog hinna
med det, dä vi komma på en högre klass. —
Ja. det var nu de svenska studenterna d.
v. s. de som tala och sjunga allt på svenska
och kallas Akademiska sångföreningen,
hvilka kommo kl. 2. I »c sjöngo så vackert och
hurrade likasom de andra. Så tågade de
bort under det de sjöngo Björneborgarnes
marsch.
Men om aftonen blef det bästa. Kl. 6
kommo polyteknikernas fackeltåg. Du skulle
bara sett huru vackert det var att i den mörka
kvällen se den långa raden flammande
facklor röra sig framåt. Det var annat än då vi
pojkar derhemma doppade våra sällträn i
tjära, tände dem och marscherade kring
gården. Men något ditåt var det ändå. Äfven
polyteknikerna sjöngo vackra sånger. Då var
det ännu ej så mycket folk. Men kl. 8 skulle
du sett! Då var det som ett haf af
menniskor. Kring Runebergs staty brann det sex
granna solar af gas, som lyste så klart, att
det var så ljust som om dagen. I alla
husen vid den gatan brann det många, många
ljus i fönstren. Sä kom ett väldigt
fackeltåg af 200 facklor vandrande. Det var
Arbetets vänners och brandkarens tåg. De slöto
sig omkring statyn så att det var som ett
haf af eld kring den. SA tändes röda
bengaliska eldar som lyste mot den mörka
aftonhimmeln. Runeberg stod der midt i det
röda, vackra ljuset sa hög och lugn och de
sköna sångerna klingade upp till honom.
Det var vackert må du tro. Vi togo alla
mossorna af då Vårt land sjöngs och så
hurrade vi så mycket vi orkade.
Kl. ’/» 10 kom igen ett fackeltåg. Det
var Folkets sångare och musikanter från
Sör-näs. De sjöngo och hurrade på samma sätt.
Så marscherade vi alla hem. Och här
sit-tet jag nu och skrifver detta till dig. — Det
har varit så roligt och vackert i dag, att jag
ej vet, huru jag skall kunna sofva i natt.
Tror du Ville att vi, då vi bli stora, skola
kunna göra någonting för Finland som
Runeberg gjort. Inte tror iag for min del, att
jag kommer att kunna skrifva sådana vackra
verser som han. Men om vi kunde vara till
nytta och ara för vart land på något annat
sätt. Det ville jag brtt gerna. Jag talade
med tant Fanny om den saken i kväll. Och
hon sade, att jag nu skulle vara riktigt flitig
och bra pojke i skolan och lära mig allt
hvad jag kan, så skulle jag nog med (’»uds
hjelp en dag komma att göra allt hvad jag
kunde. Och mera kan inte en göra, sade
hon. — Hör du Ville, vi ska’ besluta oss
för att försöka att vara riktigt bra finska gossar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
