- Project Runeberg -  Eos. Tidskrift för barn och barnens vänner/Organ för Lärareföreningen Hälsa och Nykterhet / År 1893-1894 /
20:3

(1853)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:o 19

EOS.

■Nej, men något som är nästan lika».

■Ja, flå är Het juni, då», sa Elin
tvärsäkert och inle alls generad, »men se*n
kommer juli, och sä .tr det väl första
sep-lember?»

■ Ne], du får allt lugna dig ännu en
m.t-11.id, tills det blir september».

■Ja, men hvad beter den månaden, då?»

■länk efter».

Elin ruskade på hufvudet.

»Hvad heter fiskarens lilla nyfödda pojke?»

■ August! Augusti är det! Och sc’11 är
det min födelsedag, ja, det är verkligen så
förfärligt snart, så nog kan jag få lära mig
sticka cn så’n liten tid förut. Jag skall
springa och fråga mamma».

»Nej vet du, Elin, om jag skulle litra dig
i hemlighet, och du kunde göra någon
småsak färdig till din födelsedag, skulle det allt
bli cn bra rolig öfverraskning för pappa
och mamma».

»Ja, ja», sa’ Elin och dansade rundt
omkring nimmet, trampade kisse pä svansen,
så han for upp på mormors stolkarm, och
slutade med att slå armarna om mormors
hals och ge henne en stor puss.

När mormor blef befriad från Elins
armar lade hon sin stickstrumpa i korgen, steg
upp från stolen, tog upp sin nyckelring ur
fickan och gick fram till byrån, där hon
drog ut den nedersta lådan, som var full
af olika garn och gamla lappar.

Elin slök alltsammans med ögonen och
undrade om hon skulle välja det skära eller
det röda garnet, eller om hon hellre borde
taga det gråblå, som nog skulle bli utmärkt
vackert till strumpor åt pappa.

Men hon blef inte litet snopen, då
mormor, cftet att hafva letat cn liten stund,
drog fram ett nystan hvitt bomullsgarn
sägande.

»Det här blir bra att boija med».

»Inte blir det där några vackra strumpor»,
sa’ Elin surmulet.

Mormor svarade skrattande:

»Jaså, du vill sticka strumpor med
detsamma! Nej, det gar inte. Nu får du sticka
några hvarf af det här, sä få vi se, hur bra
det kan blifva och om du sedan kan sricka
n.lgot nyttigt».

Mormor tog garnet och ett par gula
trästickor, som hon också plockat fram, gick
och satte sig tillbaka i stolen och började
lägga upp och sticka, sa att Elin kunde få
försöka genast.

Men det var inte alls sä lätt, som det

såg ut, bara att hålla i stickorna på det rätta
sättet var kinkigt 110g, fastän mormor Intil
i hennes händer och hjälpte pekfingret alt
skjuta ner stickan för hvar gång maskan
skulle af, så ville det knappt gå ändå.
När de hållit på så en stund, sa’ mormor:
»Nu får det vara nog föi i dag, i
morgon forsöka vt pä nytt. Spring nu ut till
manuna och Stina, men tala inte om hvad
vi gjort härinne».

Orh nu gick Elin in till mormor hvarje
dag för att sticka cn stund, och nog var
det roligt alltid, men tröttsamt var det ändå,
i synnerhet om det var något godt, som
lagades i köket, eller om hon hörde Blacken
med höskrindan komma långs vägen; då var
det allt litet svårt att sitta stilla och vara
uppmärksam, så alf inga maskor lappades.

När hon hållit på så i fjorton dagar med
mormors hjälp, var hon sä skicklig, att hon
skulle (a försöka på egen hand, mormor
skulle bara börja hvart hvarf åt henne.
Mormor var inte litet glad’öfver sin lilla
duktiga flicka, och hade hon inte varit rädd att
göra Elin ledsen, sa skulle hon skrattat högt
åt de löjliga fasoner Elin gjorde med mun
för hvarenda maska hon tog.

(Ports.)

&

Prenumeranternas afdelning.

ßre/ /rån Nykarleby, porsby folkskola,

f)ä ri 11st uti den |retliga tidningen ,.Eos", från
Helsingfors och sett huru barnen frnu andra
skolor skrifvit uti den, »i hafva mina kamrater bedt
mig >tt skrifva litet till Hels-ingforspojkarna. Jag
Ar visst litet dålig all skrifva bref, si kanske ni
skrattar àl uiig? —

Vi hafva läst uti tidningen, om „huru man skall
skfita sin hilla" och vi tBnka alin fötsöka att med
Guds hjelp blifva nyktra, starka och got^a
menniskor i vått älskade fädernesland. Vår skola |r
belägen midt emot Jnthas slagfält, så att vi se
Dö-beins ininncsstod hvarje dag, och då komma vi
alltid ihåg ,.Döbeln vid Juthaa" och på samma gång
J. L. Runeberg.

Det bygges ät oss två nya skolsalar i vinter, u
alt till nästa läscår fia vi ljusa och stöta skolrum.

Nu har jag ingenting vidare atl berätta. Jag
sänder vår hälsning till den snälla Lärarinnan som
ger ui den roliga tidningen samt l|if alla skolois
elever från Forsby folkskolebarn genom

Emil Xitison
elev vid Forsby folkskola.

I*. S. ,,Eos" tillägger elt postscriptum till detta

bref, — Kära vänner i Forsby skola, det var eU

godt bref vi fingo. Om al/a som läst ,.Huru du

skall sköta din hälsa" fallit elt lika godt beslut

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:49:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eos/18931894/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free