Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 2
E O S.
7
rom utfärdades, frågade Harry i en
temmeligen oförskämd ton, hvarför icke de
hvita matroserna skulle vara med och
förklarade, att han och hans kamrater
icke längre ämnade göra allt arbete för oss.
Kaptenen, timmermannen och min vän
Kole var för ögonblicket icke pä däck.
Då do hade haft vakt om natten från kl.
12 till 4, och om förrn idi lagen från kl. 8
till 12, voro de för ögonblickt under däck
för att hvila sig. Såväl jag som den
andra matrosen hade föröfrigt såväl
vat-tenämbare som kvast i våra händer för
att begynna rengöringen af akterdäcket.
Styrmannen gjorde Harry uppmärksam
derpå men tillade på samma gång, att
hvarken Harry eller de andra hade lof att
göra invändningar mot hans befallningar;
det var icke de som skulle bestämma
buru mycket eller huru litet de hvita
matroserna skulle arbeta. Om de icke ville
lyda godvilligt så skulle han minsann lära
dem.
»Läggen arbetet bort!» skrek Harry på
dålig engelska till sina kamrater.
»Styrmannen hotar oss; låtom oss visa, att
det är vi som hafva makten!»
Och därmed grep lian en järnstör samt
ställde sig framfor styrmannen som var
grundligt halad af dem allesamman. .
»Tvinga oss nu, herr Nelson! ’1’vinga
oss nil!» skrek han rasande. »Hör blott
ett tingcr och jag slår dig till döds!»
Äfven de andra hade i en fart försett
sig med yxar, knifvar och andra redskap
och gjorde miner af atl kasta sig öfver
honom. Jag störtade ned i kajutan och
väckte kaptenen samt de två andra Dessa
komma strax upp på däcket. Då vi nådde
den stojande gruppen funno vi
ställningen ganska betänklig; de iniödda hade
redan gripil såväl styrmannen som
matrosen, hvilken hade kommit till hans
hjelp.
»IJort, så sant er lif är er kärl!» dun-
drade kaptenen mol dem. »Stäppen
ögonblickligt bägge Ivå eller sänder jag en
kula genom den första bästa af eder!»
De infödda tycktes bli förskräckta och
släppte de två hvita; kaptenens revolver
gjorde intryck och styrmannen och
matrosen kommo öfver till oss. Vi voro
emellertid blott sex mol sexton halfvilrla
människor och kaplcnons revolver var
det enda skjulvapen vi hade ombord.
Då de infödda hemtat sig från sin förslå
förskräckelse och öfvertygat sig om atl
de hade öfvermakten, begynte de ånyo
att larma. De påstodo alt do icke ville
arbeta och fordrade alt styrmannen skulle
lemnas åt dom. Kaptenen och vi andra
skulle draga oss tillbaka och icke göra
motstånd, så skulle vi för denna gång
slippa med blotta förskräckelsen.
(Forts.)
Om hjärnan och nerverna.
ed hvilken del af vår kropp tänka vi?
Med fingrarna eller tärna?
Ack nej, svarar du, med hjärnan.
Om man frågar dig, hvar hjärnan fins är
du genast färdig att svara: «i hufvudet»;
men om man frågar dig, hvad hjärnan är,
är du mShända icke så färdig med ditt svar.
Hjärnan ar en mjuk massa, delvis grå,
delvis hvit. Den är betäckt med ett mjukt
omhölje, ett slags hud soin ligger tätt under
skallen.
Den gråa delen af hjärnan finnes på
yttre sidan af hjärnmassan, just under dess
omhölje. Den ar skrynklad i många veck och
rynkor, så att den bra mycket liknar en
val-nots-kärna. Under den gräa delen befinnet
sig den hvita delen af hjärnan.
Hjärnan är genom en djup fåra delad i
tvådelar, ungefär som en valnöt.
Det hårda, beniga omhölje, som kallas
hufvudskål, innesluter hjärnan och bevarar
densamma från allt som kan skada den.
Stundom krossas hufvudskålen af ett häftigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
