Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 8
K t»
iiro ott gill for ormen, men räddande for
er. Dessa blad äro Guds ord. Om än edra
föräldrar icke alllid kunna vaka öfver eder,
så kommen ihåg, alt de räddande bladen
alltid finnas kvar.
\S£f
Från främmande land.
(Forte.)
Förgäfves rådde vi kaptenen att skjuta
Harry som ånyo förde ordet för dem
alla och var upprorets anförare; hans död
skulle antagligen satl stopp för myteriet,
emedan de öfriga läto sig ledas af honom.
Men kaptenen ville ännu icke gripa till
så svårt medel, och detta uttydde de
infödda så, som om han saknat mod.
Tre gånger uppfordrade vi dem alt
lugna sig och återtaga arbetet. Men
istället trängde de in på oss, försökte
rifva styrmannen från oss och tvungo
oss all steg för steg draga oss tillbaka
till kajutan. De hade ännu icke anväudt
vapen, men nu begynte de all bruka
knilYarna mot oss. Kaptenen sköt då på
en, som hotade styrmannen med en yxa;
mannen störtade ned död. Jag grep hans
vapen beredd att begagna det mot deu
som skulle lörsöka kasta sig öfver mig.
Nu begynte en våldsam kamp; enhvar
försökte alt försvara sig så godt han
kunde, endast kaptenen skonade så myckel
som möjligt sina motståndare. 1 detta
ögonblick störtade Harry mot kaptenen
med en stor järnstör och innan någon
af oss hunnit hindra honom, hado han
med våldsam kraft låtil densamma falla
mol kaptenens hufvud. Med krossad hjärna
sjunk denne ned framför kajutdörren.
Lyckligtvis hann Kole gripa falt i
revolvern; med ett par välriklade skott fälde
han de två närmaste angriparne, hvari-
genom det lyckades oss att rädda såväl
den döende kaptenen som oss in i
kajulan, hvilken vi därpå slängde efter oss
För ögonblicket voro vi visserligen
säkra mol vidare angrepp, men fångna och
nästan alldeles prisgifna åt
upprorsstillar-nes godtycke. För sin egen säkerhets
skull måste de föra till ända den engång
på lif och död började kampen. <Fom.)
é
Om hjärnan och nerverna.
(Forts.)
Jjfiör att utföra alt delta måste åtskilliga
bud afgå från hjärnan; men många
andra bud, som vi ej gifvit akt på, hafva
samtidigt ulsändts.
Då du nalkades busken, sågo dina ögon
sannolikt ott törne vid sidan af rosen.
Genasl underrättades hjärnan därom och
hon telegraferade då till musklerna i din
hand alt draga iingrarnu undan frän tornet.
Genast som rosen var plockad utgick
från hjärnan en befallning till musklerna
i armen alt lyfta handen till ansiktet, på
det att näsan måtte få njuta af rosens
doft. Därpå sändes bud medels de
nerver, som gå från näsan till hjärnan,
förkunnande hjärnan, huru ljuf rosens dolt var
De nerver, som bära bud till hjärnan,
kallas känselnerver, emedan alla bud, som
de frambära, angå sådant som förnummits
genom något af våra fem sinnen,
antingen genom synen, hörseln, lukten, smukcn
eller känseln.
De nerver, som Irån hjärnan bära bud
t ill musklerna, förtäljundc dem när de
skola röra sig, kallas rörelsenerver.
Alla våra rörelser äro eu löljd af de
bud som hjärnan sänder 1111 musklerna
genom rörelsenerverna.
Musklerna i benen och armarna såväl
som många andra muskler, måste invänta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
