Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 7
EOS.
8
drycker varit så farliga. Många
människor förstå det ännu ej i dag utan
skratta blott, då man talar med dem
härom. Och ändock hafva de hört och
sett, att många af deras slägtingar och
bekanta fallit offer för dem.
Men du. unga vän som läser detta, du
skall icke skratta. Du som lärt dig
förstå saken bättre, du skall aldrig röra
glaset utan du skall komma ihåg hvad
bibeln säger: »Ser icke till vinet som är
så rödt och lyser så vackert i glasen och
går så lätt ned, ty det stinger slutligen
som en orm och biter som en huggorm».
#
I fjärran Vestern.
»ijjr? om blef icke bygdt pà en dag»,
hel-^ ler icke Skans-staden.
Ungdomarna studerade mycket ifrigt fadrens
favorittidning Janesville Gazette, och
al-skrefvo namnen på gatorna. Modren
bestämde att den förnämsta gatan skulle
löpa just framför huset och heta
Storgatan (Broadway) emedan den finaste galan
i alla Amerikas städer kallas så. Man
stälde upp en stolpe och på den
fastsattes en hvitmålad tafla med gatans
namn måladt i svart. Tvärgatan sotu
giek i rät vinkel mot Storgatan, kallades
Torggatan, emedan den löpte förbi ladan,
fähuset och sädesmagasinet. Ladan
kallades 1. F. Willards Varu-upplag.
Ladugården fick namnet Stortorget; bruunen
kallades Stadsfontänen m. ra. Alan hade
äfven ett Handelskollegium som både
köpte och sålde säd och andra varor.
Fenningefrågan var lyckligt löst genom
alt man bestämt sig för ett mynt af små
runda tennstycken föreställande silfver;
rumla, stämplade bitar af fint gull läder
skänkta af fadren, bestämdes till
guldstycken.
Staden måste också hafva sina lagar.
De voro sammanställda genom mycket
arbete af ungdomarna och gruudligt
utarbetade. »Eos» spalter skulle belt och
hållet fyllas om vi afskrefvc dem. Som I
kanske iindà viljen hafva ett lilel litt in
i amerikanska ungdomars
lagstiftningsarbete, vilja vi afskrifva några paragrafer.
Lagar för Skans-staden.
Lagar pir ämbetsmännen.
1) Embetsmännen skola väljas ön gäng i
månaden genom valsedlar.
De skola bestä af borgmästare,
sekreterare, skattmästare, upphördsmän och
postmästare.
Borgmästarens skyldighet består uti
öfvervara och leda alla embetsmannens
sammankomster. Hans ord p& sammanträdena skola
vara stad fastad lag. Om någon af
embetsmännen vägra att åtlyda honom, skall han
ögonblickligt förvandla sig sjelf till
poliskonstapel och häkta oniuämda embutsinan
och denna skall betala till borgmästaren en
plikt på femtio dollars (250 Fra). En
tredjedel af denna summa måste betalas ät
borgmästaren af hvarje embetsmän som icke, vid
det han uppstiger och talar ä mötena, gör
en bugniug för borgmästaren. Denne skall
bära en mörkröd rosett på kragup|islaget som
tecken pä sin värdighet vid alla
sammankomster och dä han besöker någon af de
öfriga embetsmännen äfvenså vid offentliga
tillställningar såsom konserter föreläsningar,
utställningar in. iu. Om uàgon annan
förutom borgmästaren företager sig att bära
denna rosett skall han lietala ät
borgmästaren femtio |tollare, borgmästaren tillsättas
genom att aflägga följande högtidliga löfte
som förestafvad af sekreterareu:
„Jag lofvar att plikttroget efter l»ästu
förmåga uppfylla mitt embetes pligter under
en månad; detta lofvar jag vid min
okränk-bara ära".
Hon skall uppstiga och böja sin högra
hand samt upprepa detta efter sekreteraren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
