Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
E 0 S.
Jfco 17 Ä 15
såg öfveranslrängd ul. Då lian blef
tillfrågad om hvad som fattades honom, gaf
han först undvikande svar, mon slutligen
gaf han vika lör deras cnlrägenhet och
sade:
»Sedan I Andligen viljen det, skall jag
berätta det, men del är en sorglig
historia. Jag är son af rättskaffens, men
fattiga föräldrar. Min fader sålde böcker i
trakten af London. Det var besvärligt
för honom all dag efter dag vandra med
sin tunga rensel från by till bv, från gård
till gård, men ban förtjente derigenom
det nödvändigaste till familjens underhåll.
Jag var just då 16 år och besökte en
högre skola, ehuru det föll sig rätt svårt
för min far att betala afgifterna derför.
En gång var vädrel kallt och
ohyggligt. Min far hade blifvit förkyld och hade
några dagar hållit sig hemma. Då ropade
ban mig lill sig och sade:
Min son, i morgon är det marknad i
Romford (ett ställe i närheten af
London). Jag har alltid fåll sälja mycket
böcker der, men jag tror ej jag orkar
komma dit i morgon. Det är dåligt
väder och jag mår oj bra. Du har lof från
skolan i morgon, vill du icke för denna
enda gången gå dit i mitt ställe? Du vet
att jag ännu ej inköpt kol för vintern,
och jag har just räknat på morgondagens
förtjenst härtill;
Denna anmodan verkade på mig som
ett åskslag. Jag hade under min skoltid
blifvit stolt. Dessutom visste jag, att
många af mina kamratar hade för afsigt
att besöka marknaden. Huru skall del gå
mig? tänkte jag, då de få se mig stå vid
ett bord och sälja böcker! Hela skolan
kommer att håna mig. Jag kunde inte
uthärda denna tanke och sade nej till
min fader.
Då jag nästa morgon låg i sängen och
hörde att min gamle fader med mycken
ansträngning rustade sig i ordning för
att anträda färden med sin tunga rensel, 1
kände jag ett ögonblick en bitter smärta
och tänkte t. o. m. att stiga upp och er- I
bjuda min tjenst. Men då såg jag åter!
igen i tankarne mina kamraters hån oeh
jag lade mig igen.
Mill fader gick med sin tunga rensel. I
Vädret hade blifvit ännu värre, det reg-J
nåde och snöade om hvartannat och cn
kall östanvind susade genom gatorna.
Sent om aftonen kom min fader hem.’
Han hadfi förtjenat rätt bra, men hans
kraft var brulen. Skälfvande lade han sig
på sängen: snart infann febern sig, oi h
efter fvra dagar var ban död. Jag stod
vid hans graf med de förfärligaste
förebråelser.
Dr Johnson tystnade för några
ögonblick, tårarne kväfde hans röst. Så
fortsatte hon:
»Sedan jag kom till erkänsla af min
stora synd har jag ålagt mig en bol,.
Hvarje år på den dagen, då min läder
ådrog sig sin sista sjukdom, går jag till
Homford och ställer mig barhufvad —|
huru myckel än de förbigående må skratta
ät mig — på den plats, der min fattige
gamle fader stod, intill natten faller på.
1 dag är det just en sådan dag. Jag kom
ej ihåg det, då jag emottag inbjudningen
hit. Förlåt tnig derför atl jag kom så i
sent. Måtte Gud i himmelen, som vet
hvad jag i dag gjort och årligen gör,
betrakta detta som ett ringa tecken till
den ånger, som fyller mitt hjerta|»
Berättelsen var slut. Alla åhörarne sågo
djupt rörda på den högt aktade läkarens
fårade ansigte.
Och vi sedan? Skola vi enas om att
genomläsa fjorde budet: »Ära din fader
och moder!» öfverväga det grundligt och
lägga det väl på hjertat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
