Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N*:o 2»>
Jo, det är ett sådant, där man äter
mat, tillredd at’ viixtrihdg alster.
Bönor, kål,-arter, potfeter, alla slags
grönsaker och frakter — ack sä sköna
fruktat"! Tror ni inte det blir god mat
af sådant. Joo, vet ni, den är god
och hälsosam; mycket hälsosammare
än det idkeliga köttet. Jag kommer
just mi ihåg en middag i ett hem i
Norgev Vi skulle alla sätta oss t,ill
bords» Sä frågade herrn: „Hvar är
Anna?" äldsta dottern). „Jag får inte
henne io", sade frun. „Hon sitter och
gråter, i sitt rum emedan vi i dag ha
till middag heunes h<"mor, som hon
alltid’ skött och tykt. sk mycket om.
Hon säger, att hon visst inte ämnar
komma att äta upp sina trogna
vänner qoh att vi ej äro bättre än
vildarna på Söderhafsöarna — som äta upp
sina släktingar!" Pappa sade
ingenting. Jag vet ej om Anna blef utan
middag.
Vegetarianerna ata aldrig någonslags
kött eller tisk. Här i London tinnes
en stpr mängd sädana matställen och
maten är mycket god. Man for tre
olika rätter tör 60 p., då däremot andra
slags middagar kosta 2 och 3 mark.
Jag går alltid till sådana ställen och
blir sä mätt och nöjd. I vissa
sjukdomar t ex reumatism och gikt àr
kött riktigt farligt. Och grönsaker äro
alltid hälsosammare. Man säger: „Ja,
man måste ju ha kött att stärka sig:
huru skall man annars orka arbeta!"
Får jag lof att fråga: drar inte Pålle
stora, tunga lass och är så stark. Och
hvad äter han aunat an hö och
hafre?
Seså, nu lämna vi middagen och
komma tül någonting, som gjorde mitt
hjärta ännu gladare än grönsakerna
kunde. Jag hade nämligen blifvit in-
bjuden till en stor folkskola i sydliga
London för att komma och höra på
tvä lektioner, som en herre skulle ge
om de alkoholiska dryckerna.
Jag steg i en omnibns och for
öfver den stora London Bridge en
mycket stor bro öfver Thamesfloden —och
kom till skolan. Den var sora ett stort
slott. Där såg jag märkeliga ting.
Sora jag redan nämde är det
myk-ket trångt om utrymme i Londou och
barnen i folkskolorna kunna därför ej
ha stora gårdsplaner att leka på
under mellantimmarna. Så har man
hittat pä att förlägga b-kplanen - gissa
hvart - jo, på taket!
Se det vore någonting för mina ärade
bullerbasur och sötnosar! Ni tänker
naturligtvis att en och annan
„drop-paru ner om dagen från en sä
upphöjd plats. — Ingen fara! Där går
ett högt galler omkring att ingen
ens kunde klättra däröfver. Vet ni,
det var en af de trefligaste
lekplatser jag i mitt lif sett — naturligtvis
med uudantag af den gröna ängen och
skogen. Skolhusets tak var platt
naturligtvis ooh asfalteradt. En del var
öfverbygd, så att mau kunde krypa
nnder tak. dä det var fult väder. Och
hvilken utsikt man hade där! Hela
London med sina kyrkor och
tornspiror och Thamesfloden, som slingrade
sig nedanföre ens fötter.
Här och där voro märkvärdiga små
stenhyllor längs väggarna Pojkarna
och flickorna slipade sina gritilar på
dem — de voro ganska „filade"
minsann. Klockan ringde och vi gingo
ner i eu stor, stor sal. Den var
afdelad genom gröna gardiuer i Hera
rum och har sutto gossarna och
flio-korna och målade och tecknade. Jag
säg så vaokra taflor, som de stora bar-
E O S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
