Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
EOS.
N:o 10
aldrig sett förnt. Jag trodde först ej,
att- det kunde vara oxar och kor, ty
kraken sågo ut som jag föreställer inig
dem, hvilka lefde före syndafloden,
och hvilka skall hafva varit
öfver-naturligt stora. Jag såg nt som en
tummeliten där jag stod och blickade
upp mot drottningens prisbelönade ko,
hvilken med fcrans på hufvudet och
granna bandrosetter vid öronen
öfverlägset blängde ned på mig. Jag hör
nu visst ej till de kortaste figurerna,
och kan lugnt bär hemma se hvilken
Majros eller Stjårna som helst öfver
axeln. Men nu på utställningen —
här tyokte jag att jag rent krympte ihop
till intet inför dessa jättar. Här k
bilden som är något otydlig, kunnen
I få en föreställning om sådana
kräk-jag såg där. Mannen är en bland de
längsta karlar, ocb oxen där bredvid
når honom till halfva hufvudet. Ni
må tro man fiok kött, då en sådau
best. slaktades! Och den mjölk som
de bestå! Vi åto till efterrätt ibland
om söndagarna i London grädde som
man skar med knif; den var prässad
och begagnades som efterrätt ined frukt.
Vår värdinna, som hade bott i
De-vonshire, därifrån denna grädde
bem-tades. påstod, att de alltid skumma
mjölken tre gånger, iunan den kan
förtäras; 8å fet och mäktig är den. —
Det låter ju litet lustig, men jag måste
ändå säga det, att jag därtill», oaktadt
jag sett så mycket mäktigt och ston
i London, dock ej i så hög grad, som
på denna kreatursutställning, fött ett
sådant intryck af Englands rikedom,
utveckling och rika tillgångar, som då
jag såg dessa väldiga, oerhördt stora,
välskötta kräk hvilka nästan
majestätiskt i sina granna prydnader stodo
ocb tuggailo »in föda. Och så flög>.
mina tankar långt bort öfver
hafvet hem till mången stackars mager
liten Majros, som står ocb tuggar sin
magra halmsörpa i ett mörkt ocb kallt
fähus. Stackars lilla magra Majros;
om blott de, som sköta dig ville vara
goda och vänliga med dig; hålla dig
ren ooh torr ooh ha fähuset ljust ocb
trefligt, icke skuffa och tala ovänligt
till dig — kanske skulle du mången
gång då vara fetare och rundare, om
än dn aldrig kan växa så stor ooh bli
så mäktig, som de granna kräk jag
såg i London. Jojo, go’ vänner af de
stora folken, ha vi mycket att lära på
alla områden. Hufvudsaken är, att vi
inse detta, och att vi vilja lära oss
samt söka förskaffa oss de insigter
som skall förbättra vårt land.
Allt det där täukte jag, då jag stod
framför drottningens prisbelönta kudda,
och det beslöt jag säga åt er alla, som
läsa „Eosu så att I blifven riktig
flitiga att lära Er i skolorna och samla
Er alla slags kunskaper. Så kunnen
I enhvar på sitt sätt, bli till gagn för
Finland „vår älskade moder".
M
Pen förfärliga synen.
]K^n missionärinna berättar en
hän-delse som hon själf upplefvat
Hon satt en varm sommardag på
eftermiddagen ute på den luftiga
verandan af missionshuset och läste i en
bok, då hon plötsligt, vid ett prasslande
ljud tätt bredvid sig, såg upp och blef
inte litet öfverraskad vid att se ett
par undrande ögon som skarpt
betraktade henne. I första ögonblicket trodde
bon att dessa ögon tillhörde en apa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
