- Project Runeberg -  Eos. Tidskrift för barn och barnens vänner/Organ för Lärareföreningen Hälsa och Nykterhet / År 1896-1897 /
11:6

(1853)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EOS

N:o II

och växte och liksom 1 »usken, så
utvecklades den lilla hickans bjärta ocb
förstånd, dag for dag. Alan tänkte knappt
på hnm vacker hon var, man såg blott
huru god, huru hjärtlig hon var emot
alla som kommo i hennes väg. — —
Det är så med oss Bila: vi m&ate
tillväxa som plantan, i ständig
utveckling, ständig förädling. Pärlan som
faller är hvarje smärta, hvarje sorg.
hvarje felsteg som hemsöker oss, men
må den förbytas i en ros därigenom
att den väcker, förädlar ooh upplyser
oss sn. att vi slutligen blifva mogna
för ett bättre lif. —

¥

Goda kamrater.

(In-, at na prenumerant.)

et var en vacker vinterdag. Solen
sken klart och sparfvarna
kvittrade jublande Skaparens lof.

En liten Hicka vid namn Ellen giok
till söndagsskolan. Hon tänkte på den
bärliga bibeltext hon föregående
söndag hört. „Hallåh, kom med; jag
går att skrinna!" hördes plötsligt en
röst bakom henne. Hon vände sig oro
och såg dä Einar Rönn, en af hennes
lekkamrater. „Hvart har du sA
brådtom?" fortsatte denne, „kom nu med.
ty jag vet annars icke hvad jag skall
företaga mig." — *Nej, kom hellre
till söndagsskolan, Einar!" svarade
Ellen. — pUsch, dit kommer jag ej,
nej, intet kan förmå mig därtill! Höra
moralpredikan tär jag nog hemma,
utan att jag behöfver komma till
söndagsskolan. Så bar man läxor där och
söndagen är ju en hvilodag." — .Åh
fy, huru kan du säga sådant! Det är

en stor synd. Jag är saker på, att
da kommer till söndagsskolan. Man
lär sig där känna Jesus, barnens vän,
som dog för oss. Och ett bibelspråk
är ingen läxa. Man bar nytta af det,
ty det innehåller vanligtvis, ett löfte
eller en uppmaning att följa Jesas,
Tills i dag ha vi språket: Jag skall
ingalunda lämna dig, ej heller
någonsin öfvergifva dig. Är, det icke ett
bra språk?" — „ Men söndagsskolan
räcker så länge", sade Einar utan att
gifva svar på Ellens fråga. — nNej
då, högst en timtne", försäkrade den
lilla flickan. — ..Men jag kommer
icke dit och då jag säger det kan da
tro mig", utropade gessen häftigt.
„Jag ber Jesus hjälpa mig att fö dig
dit ocb Han sviker icke." Einar
skrattade hånfullt och gick sin väg.

Ellen fortsatte sin väg till
söndagsskolan, bedröfvar! öfver kamratens
tanklöshet, men viss på att Jesus skulle
hjälpa henne. I söndagsskolan sökte
bon tröst och fann den äfven.
Lärarinnan utlade nämligen det sköna
språket: ,, Åkalla mig i nöden så skall
jag hjälpa dig, så skall du prisa mig!"
Sedan sjöngs sången: „0, Jesu blif
när oss", lärarinnan bad att den
allsmäktige skulle bevara dem under den
kommande veckan och så skildes man
ät. Ellen hastade hem ocb då bon
kommit till sitt rum kastade hon sig
på knä och bad läuge och innerligt
till Gud för Einar. Och Herren hörde
lilla Ellens bön, ty „ban leder
människornas hjärtan som vattubäckar." När
Ellen följande morgon gick till skolan
mötte hon Einar. „Ellen", sade denne,
„i går då jag kom hem tänkte jag
på hvad du sagt. Jag kommer nästa
gång till söndagsskolan. I morgon då
vi slå boll på torget skola vi tala

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:49:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eos/18961897/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free