Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 4
EOS.
stå i skrindan och hålla Anders i
skinntröjan, så går det nog. Om
släden stjälper kommer jag nog och drar
upp faster. — Tack skall du ha! —
Nej, nu går jag ut och skidar en
stund, och sen går jag till pappa.
Ajö, ajö.
Klockan var åtta pä aftonen då
Valter klef in i pappas rum för att taga
godnatt, men isynnerhet för att göra
ett sista förtvifladt försök att ej
behöfva fara till skolan. Mamma satt
också därinne. Han drog sin gosse
kärligt till sig. — Nå, sade pappa, här
ha vi ju vår Valter som snart skall
till skolan! — Nu öppnades Valters
språklåda. — Vet pappa, jag har så
dåligt hufvud, att jag omöjligen kan
läsa, för jag lär mig ändå ingenting.
Och så får jag så förfärligt ledsamt
efter Brunte och lill’ Svarten och
mamma och dig. Får jag inte stanna
hemma och bli dräDg åt pappa?
Anders är så gammal redan och hästarna
tycka så rysligt om mig, så att de
säkert bara nosa pä höet, då jag far bort.
Hur skall det sen gå med alla körslor,
om hästarna svälta ut sig af sorg? —
Valter drog efter andan och såg på
föräldrarna. Pappa trummade med
fingrarna på bordet, såsom han brukade
göra, när han blef otålig, och mammas
milda, vackra ögon stodo fulla af
tårar. Det klack till i Valters hjärta;
inte ville ban ändå göra sin snälla
mamma ledsen. — Hvarföre gråter du,
mamma? hviskade ban. — Jag gråter
öfver att min ende, lille gosse skall
vara så lat, att han ej vill inhemta
nyttiga kunskaper, hvaraf ban har nytta
bela lifvet, fastän den gode Guden
öp-nat honom utvägar därtill. — Se, detta
gör så ondt i mammas hjärta, att
tårarna komma i ögonen. Valter blef
röd i ansiktet och skämdes öfver sig
själf, men nil tog pappa till ordet:
— När jag rätt tänker öfver saken,
sade ban, och blickade litet åt mamma,
så är Valters förslag inte så tokigt.
Anders är värkligen redan ganska
gammal, så att ban nog behöfver eu
duktig karl till hjälpreda. Men du
vill väl ha så stor lön, du. som är så
inkommen i häatskötsel och annat. —
Nej, nog skall jag vara billig med
pappa. — Tack skall du ha! Då är
det öfverenskommet. I morgon bittida
får du tillträda tjänsten. Jag måste
sända Anders till staden, då kan du
klockan sex fara med din vän lill’
Svaten till skogsängen efter hö, tj’
korna behöfva det på morgonsidan.
Gå nu och lägg dig, men var tidigt
uppe i morgon, annars mister du snart
syslan! — Valter såg på sin pappa.
Var det riktigt sant,
att han ej behöfde
fara till skolan ? Men
pappa såg så
allvarsam ut och Valter
visste dessutom, att
han ej brukade skämta.
— Tack, snälla pappa,
nog skall jag vara
tidigt uppe. Godnatt!
— Godnatt, glöm ej
att läsa din aftonbön
och bedja Gud visa dig
rätta vägen, min gosse,
— sado mamma och
kysste honom.
(Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
