Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 2ft
EOS.
ft
varit, om I själfva baden kunna se huru
kvickt de rörde sig. Båtarne voro s&
lätta, att gossar, stående i vattnet, t. o. m.
kunde vända dem upp och ned i luften.
— De flöto som kork på vattenytan. De
där svarta gossarne, voro som
änder! Icke besvärade dem kläder eller
annat, och i vattnet plaskade do dykande
och skrattande.
Resandena på däcket iakttogo dem med
intresse och kastade penningar åt dem i
vattnet I samma ögonblick, som slanten
föll ned, döko gossarne under vattnet. Vi
väntade ett ögonblick — se där stiger
redan en upp ur vattnet, där synes den
andres hufvud, och några hade värkligen
en siltVerslant mellan tänderna! De skynda
sig i sina båtar. Tvärsöfver sätta de sig
i dem, så att fötterna hänga i vattnet,
börja ösa ut vattnet med sina händer
alldeles som med ett öskar.
Huru de sluppo upp på däcket, vet jag
icke, men nog sprungo de omkring.
I hafvet såg jag deras små båtar, och
förrän jag ens kunde ana det så — pladask
ned från däcket först i vågorna och
sedan i båtarne!
Då vi lättade ankar, följde de oss eu
lång bit, gnällande som små hundvalpar.
Så foro vi genom Babel-Mandel sundet
och kommo till Indiska hafvet
Efter några dagar sågo vi Indiens kust.
Solen höll just på att gå ned i öster, då
vi anlände till staden Colombos hamn pà
Ceylon. Ön Ceylon ligger invid
Ost-Indiens södra kust. Två engelska
missionärer kommo emot oss och förde oss till
sitt hem. I Colombo måste vi nämligen
öfverflytta till en annan båt. Vi lämnade
alla våra effekter pà fartyget och gingo
i land.
Svårt var det att komma i land, ty
hamnen var full med båtar. Slutligen
lyckades det oss dock. På bryggan stodo
stora, väldiga, brunhyade hinduer, hvilka
hade svarta ögon och brokiga dräkter.
Där stodo svarta och hvita människor.
Åkdon af olika slag funnos pà stranden.
Några voro förspända med en oxe eller
par, några åter med hästar.
Vi foro i vagn till ett missionshus och
där emottogos vi på ett kärleksfullt sätt.
Vi fingo gå i palmernas skugga. Vi
plockade vackra blommor. Där hörde vi
fåglarnes ljnfliga kvitter. Där hörde vi
syrsorna sjunga på trädens grenar, och
där sågo vi glänsande skalbaggar flyga i
luften.
.Följande dag sade vi farväl och gingo
på fartyget, som skulle föra oss till Kina.
Dagen fore jul voro vi åter nära land.
Hafvet var spegelklart och himleu så klar,
att icke det minsta moln kunde ses
därpå. Sakta närmade vi oss staden Penangs
hamn. Om I sen på kartan, så fån i se
att denna stad ligger pà hallon Malakka,
invid Malakkasundets norra strand.
En liten båt förde oss i land, och där
sågo vi för första gången kineser. Där
låg ett stort öppet fält, och på marken
rörde sig en hop män, hvilka hade långt,
svart hår, som flätadt hängde i nacken.
På detta igenkände vi dem som kineser.
Julaftonen var fartyget prydt med
lyktor och lampor. På morgonen var
matsalen klädd i festskrud. Den var prydd med
palmblad. Juldagen voro vi i Singapore,
efter att förut hafva passerat
Malakka-sundet. Staden Singapore ligger på halfön
Malåkkaa ostkust.
Emellan de vackra öarne framskymtade
nMirzaporeu, staden Singapores hamn. Det
var en härlig morgon. Vi besågo staden
och åto middag i „Sjömanshuset".
(Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
