Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fi
EOS.
N:o 21
„Jag dricker en kopp chokolad!"
„Det var bättre. Chokolad värmer lika
bra som buljongen, ineu dessutom
innehåller chokoladen vida mer föda än
buljongen. — An du då, Sofia?
„Jag har hvarken råd med kaffe,
choklad, buljong, öl eller brännvin, utan jag
dricker en kopp varm mjölk, och därtill
äter jag ett stycke bröd med varm
potates."
„Du gör skäl for ditt namn, Sofia, ty
du är den visaste af eder alla. I varm
mjölk och varm potates f&r du både
magasinerad värme och god föda, hvilken
genom brödet blir ännu mera stärkt. Du
eldar med björkved på diu lefnadshärd,
Lovisa eldar med furuved, men Brita med
bara sprakande stickor. Dig, Sofia kan
jag skicka ut två mil i kylan, medan jag
skickar Lovisa bara en mil, Brita en half
mil samt Andersson och Pettersson bara
en fjärdedels mil. Lundström törs jag
icke skicka ut alls, ty han förfryser snart
händer eller fötter, och jag vill icke, att
han skall mista sina lemmar.^
W—d.
INGEN PLATS FOR MOR
yfj- id jernvägsstationen X. såg man
en dag under sommaren,
berättar en amerikansk tidning,
en gammal gumma, som gick och
stultade på perongen.
„Skall ui resa åt norr, min gumma?"
frågade en fint klädd dam.
„Nej", svarade den tillfrågade.
,.Kanske åt söder då?"
„Jag vet icke", blef svaret.
„Men det fins ju här blott två
vägar, man kan fara."
„Jag visste inte det", sade gumman;
„jag har aldrig varit på tåget förr.
Jag väntar på det tåget, som går till
Johannes."
„Johaunes?" sade damen; „det fins
väl ingen station med det namnet,
eller hvar ligger den?"
„Si, Johannes är min son, och ban
bor i Kansas; där har ban ett stycke
regeriügsland."
,.Jag skall ock fara till Kansas",
sade damen. V n Ni " ämnar då göra en
påhelsning där?"
Den smärtfulla blick och de
ryckningar, som visade sig i det fårade
ansigtet, bemärktes af den eleganta
damen. När hon såg den gamla luta
sitt grå hufvud mot den skrynkliga
handen, kände hon en liflig medömkan
och önskade att lära känna gummans
historia.
„Tillåt mig fråga — är det något
ledsamt med er Johannes?"
„Nej, nej, — det är med mig, som
det är ledsamt. Jag har en sorg, som
milt gamla hjärta aldrig tänkte, att
det skulle få erfara."
„ Tåget kommer icke ännu på en
stund. Här, hvila edert hufvud litet
på min dyna."
„Tack, tack I Så vänlig ni är emot
mig. Vore mina egna barn lika
vänliga, så skulle jag i afton icke hafva
sådan sorg, som jag nu har."
„Tala om eder sorg för mig.
Kanske jag kan hjälpa er."
„Det käns svårt for mig att omtala
saken för främmande; mon mitt bjärta
är så fullt, att jag icke kan hålla
tillbaka. Då jag blef enka och satt
allena med tre barn, tänkte jag, att
det var mera, än jag kunde bära;
men det var icke så svårt som
detta —."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
