Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fi
EOS.
N:o 21
Vår rusfhammare j^d
En hügliird afhandling.
Kemi.
N&nå, blif ej förskräckt utan läs lugnt
igenom det, så förstår du nog, om det
också är litet mera „lärdt" än förut.
Yi sade i vår sista nummer, att sockret
i den söta vörten förvandlas till alkokol.
Det tycker du är underligt; icke sannt?
Men om du läst något kemi så förstår du
det nog. Jag skall nu försöka förklara
för dig saken.
Tag fint salt, litet mindre än ett halft
théskedblad och slå det i ett glas.
Ofvanpå det slår dn två théskedar vatten och
så skakar du om det. llallå — hvart
bar saltet tagit vägen? Vi se det ju ej
mere. — Det har ju smultit säger du,
och finnes nog där i vattnet. — Ja, det
finna vi om vi slå saltlösningen på den
varma spiselbällen i köket. Vattnet afgår
i form af ånga och saltet stannar kvar.
Saltet hade således blott förvandlat
utseende då det upplöstes i vattnet men icke
sina värkliga egenskaper, ty vi återfinna
det på spiselbällen.
Men försök nu ett annat experiment.
Tag en fjärdedels thésked soda som är
ett hvitt pulver och lika mycket vinsyra
som äfven är ett hvitt pulver och blanda
om dem i ett spetsglas, om du ej har ett
prolrör. Du ser, att man ej kan iakttaga
annat äu ett hvitt pulver. Stryk eld på
en svafvelsticka och för den till pulvret så
finner du att den lugut fortfar att brinna.
Men slå nu något vatten på
pulverblandningen. Hej, då blir det annat „lebens"!
Då börjar dot fräsa och susa och en ånga
utvecklas. Om du nu försöker föra don
brinnande svafvelstickan in i glaset,
slocknar den genast. Hvad har händt? Jo,
en kemisk förvandling liar försiggått med
do båda pulvren. De ha’ förenats och
bildat ett alldeles nytt ämne, hvarvid
kolsyran utvecklats, det var den, som
släckte ljuset. Om du nu skulle förfara
på samma sätt som med saltet och hälla
nt denna nya blandning på hällen, skulle
vi visserligen få ett hvitt pulver, men
detta skulle vara hvarken vinsvra eller
soda utan ett helt aunat ämne.
Då den söta vörten begynner jäsa, sker
äfven i den en kemisk förvandling. I
luften flyga en bel mängd små, mycket små
jäsämnen eller jästsvnmpar, som äro så
små, att du ej kan iakttaga dem med
blotta ögat. Då dessa jästsvnmpar komma
nära uågon söt och varm vätska, kasta
de sig på sockret i densamma, ungefår
som du hörde vinsyran och sedan göra,
då vattnet kom i glaset. Äfven nu
försiggår en kemisk förvandling, och äfven
nu utvecklas kolsyra. Sockret förvandlas
nämligen till alkohol och kolsyra.
Sockret är ett sammansatt ämne. Den
minsta smådel socker består af 6 delar
kol, 12 delar väte och 6 delar syre. Och
tänk nu, att då vi undersöka den alkohol
och kolsyra som uppstår af hvarje smådel
socker, få vi precis samma antal delar
kol, väte och syre, som ingått i sockret,
ur alkoholen ocb kolsyran. Ur alkoholen
få vi 2 delar kol och 4 delar syre ooh
ur kolsyran få vi 4 delar kol, 12 delar
väte ooh 2 delar syre; räkna nu ihop, så
skall du se att det „stämmeru. Alltså
liar allt sockret förvandlats till alkohol och
kolsyregas.
Genom jäsningen har således den
farliga alkoholen kommit in i ölet; på samma
sätt uppstår den i vinet ocb andra
berusande drycker.
Gåtor.
N:o 1. Hvar skrek åsnan så hårdt att
alla människor hörde henne?
N:o 2. När ser ditt högra öga ditt
venstra?
N:o 3. Huru kan man gå genom
vatten utan att väta sina skodon? Hjördis.
Stafning» gåta.
1. Tillägg till maträtter.
2. Ett bärslag.
3. En holme vid inloppet till
Helsingfors.
BogynnelsebokstäfVernas ord uppsluka
slutbokstäfvernas ord då våren kommer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
