Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marskalkarna av Frankrike - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
benämning var av germanskt ursprung och skulle orda-
grant på svenska heta märrskalk, där märr betyder
märr och skalk är i släkt med det som man varnas för
i bibelordet ”om skalkar locka dig”. I det kungliga
frankiska stallet var han inte ens den främste utan
hade över sig en stallmästare, kallad stallgreve eller
comes stabuli — en av frankerna övertagen senromersk
titel, som kom att blomma upp i kapp med mar-
skalkens, och ännu stoltare än den, för att slutligen bli
connétable, den högsta militära värdigheten i riket.
Konnetabelsvärdigheten blomstrade till och med allt-
för högt till slut och fick i början på 1500-talet ett be-
tänkligt skimmer omkring sig på grund av konnetabeln
av Bourbon, sedan denne blivit ovän med sin konung
och varit på vippen att med kejsar Karl V:s hjälp
göra kål på Frankrike; efter hand alltmera obekväm
för en stärkt konungamakt, försattes värdigheten av
kardinal Richelieu, efter konnetabeln de Lesdiguières’
död år 1626, i permanent vakans och har därefter så
förblivit, med undantag för första kejsardömets korta
år. Marskalksvärdigheten har stått sig bättre; två va-
kanta skeden — ett under franska revolutionen och ett
annat från marskalk Canroberts död 1895 till världs-
kriget — har den överstått, och fortfarande äro två
gamla herrar i livet såsom bärare av titeln Maréchal de
France, den titel som bland alla i vår tid förefintliga
kanske är den som klingar stoltast.
Om allt detta berättar baron Gabriel d’Orgeval i det
ståtliga verket Le Maréchalat de France, som med sina
två gedigna volymer vore tungt nog för att slå till och
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
