Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett storverk om ord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En vacker kväll i Mesopotamien för mycket
längesedan satt möjligtvis en ung man av urindoeuropeisk
stam (krigsfånge eller på annat sätt hamnad bland
sällsamma främlingar) under stjärnorna samman med en
ung babyloniska, kanske en lärd översteprästs lärda
dotter, som funnit behag i att ägna sig åt den unge
vildens kultivering. Nämnvärt av addition och
spådomskonst och annan lärdom kunde han på grund av
språksvårigheter och bristande teoretiskt intresse inte
förstå; och när flickan, ävenledes trött på knagglig
teori, började plira mot honom under lugg och se
kärvänlig ut och kittla honom under näsan med ett
grässtrå, kände han sig visserligen förstå henne bättre
men genomströmmades samtidigt av en livlig ängslan
vid tanken att hennes respektingivande herr fader
plötsligt kunde dyka upp med något tillhygge. För att stilla
hans farhågor pekade flickan då på en mycket klar
stjärna och framsade upprepade gånger, ej utan ett
visst pedagogiskt allvar, ordet ”Ishtar” (troligen med
tonvikt på andra stavelsen), dymedelst strävande att
göra klart för honom att de befunno sig under
kärleksgudinnans höga och osvikliga beskydd.
Sedan denne yngling småningom lyckats återvända
hem till sin stam, bevarade han detta magiska ord i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
