Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den halte Apollo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rum. Troligen kunde en bekantskap avlupit utan större
faror av sådan art som Schopenhauer fruktade; ty
Byron var vid denna tidpunkt tämligen trött pä vad
han i brev till sin förläggare kallade promiscuous
concubinage, särskilt efter vad han fått genomgå med
den furiösa bagarfrun Margarita Cogni, som ville klösa
alla kvinnor som kommo i hans närhet och någon
gång försökte bära våldsam hand på honom själv. Â
andra sidan är det långtifrån säkert att ett försök till
bekantskap mellan två sådana brushanar skulle gått
lyckligt. Som det blev, kunde Schopenhauer livet
igenom med ogrumlad beundran prisa Byron såsom
”engelsmännens störste skald efter deras oförliknelige
Shakespeare” och på sin ålderdom rasa över att Eng-
lands förkomna prästerskap, som haft panna att vägra
plats åt Byrons byst i Westminster Abbey, beställsamt
upplåtit templet för ”den mediokre poeten Words-
worth”, ett föremål för Byrons förakt.
Bland de talrika likheterna mellan dessa båda män,
Byron och Schopenhauer, finns följande lilla kuriosi-
tet. Schopenhauer var en romantisk filosof, men med
verklighetssinne, humor och ironi; och det värsta
han visste var romantiska filosofer som saknade dessa
attribut. Som ett stort ledmotiv, en virtuost varierad
mäktigt lyrisk refräng, vibrera genom hela hans pro-
duktion hans fruktansvärda diatriber mot die drei
grossen Windbeutel, Fichte, Schelling och framför allt
Hegel: raseriutbrott och kärvt komiska genrebilder
som, vare sig läsaren är sinnad att ta dem på allvar
eller ej, ge sin speciellt pittoreska nyans åt hans fram-
195
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
