Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det närmaste sällskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då och då kommer den svanslöse manxkatten Bastar-
den av Rosendal — som obesvärat bär sitt fina namn,
så mycket mera som han aldrig lystrar till det — in
i mitt rum för att titta till mig ett slag och meditera
i mitt sällskap. Han är inte av oblandat manxblod;
tvärtom har ban efter otvungna avelsförhållanden och
via ett okänt antal folkliga stammödrar kommit till
världen i en stuga här strax i närheten, åtskilliga mil
från det ställe bortåt Hälsingborg där renrasiga manx-
katter finnas. På grund av denna utspädning har fär-
gen i någon mån ljusnat, till en praktfullt melerad
nyans av grått, och svanslösheten har modifierats till
en ungefär halvannan tum lång stump; men på benen
finns svärtan kvar, pälsen är av enorm täthet, och
hela uppsynen skvallrar oförtydbart om hans härstam-
ning. Han hade ett syskon med lika stackig svans och
två med normalt utvecklad sådan; manxblodet gör
sålunda i det längsta vad det kan för att manifestera
sig i överensstämmelse med den vise Mendels regler.
Han är storvuxen och besitter sitt släktes tilltalande
egenskaper i utpräglad grad. Han är stillsam, sublimt
lättjefull, likgiltig gentemot mänsklig inställsamhet,
blixtsnabb (när det behövs) och mycket vis. Han för-
317
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
