Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det närmaste sällskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i fortsättningen ha de fâtt leva befriade från alla
mänskliga ingrepp, vare sig av för dem gynnsam eller
otrevlig art. De hittade en liten springa mellan gavelns
stenfot och väggen; där kröpo de in och funno accep-
tabla möjligheter där innanför, i form av det tomma
inre mellanrummet i en vinkelrätt mot gaveln löpande
dubbel brädvägg mellan mitt skrivrum och sovrum,
ett mellanrum av ett par tums bredd men med för dem
obegränsad utsträckning i övriga dimensioner. Där ha
de byggt sig in och blivit kvar och efter allt att döma
frodats förträffligt; de ha nu många lyckligt över-
ståndna vintrar bakom sig i denna sin självständiga
existensform.
Den första tiden efter sin inflyttning förde de ett
fruktansvärt surr, som vibrerade i hela det lilla huset;
men under årens lopp har detta surr blivit allt sva-
gare, inte beroende på någon minskad livaktighet hos
dem utan i stället — efter vad jag kan förmoda — på
att det tomma inre hålrummet i väggen efter hand ut-
fyllts av deras byggande, varigenom akustiken allt-
mera dämpats. Numera på somrarna är det endast när
jag lägger örat till ett par lämpligt placerade volymer
tysk översättning av Diogenes Laertius’ Berömda
Filosofers Levnadslopp på bokhyllan vid binas vägg,
som jag kan förnimma tonen av deras liv och trivsel
inomhus. Detta har medfört att nämnde Diogenes Laer-
tius, som objektivt sett inte hör till den mest vällyckade
klassiska litteraturen, småningom fått ett speciellt senti-
mentalt skimmer för mig: tack vare ekot av bina ter
han sig nu nästan attisk, och det är mera lockande än
322
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
