Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för att lyda Margencys uppmaning.
»Som värdinna är jag ansvarig för
moralen här i huset: jag anhåller, att ni
åtminstone behåller västen och . . .
och... litet till! Det enda,» tilläde
hon oförsiktigt, »jag bryr mig om
att se i dess naturliga tillstånd, är en
mans hjärta; — får jag det, är jag
nöjd.»
»Madame, jag skall göra mitt bästa
för att rycka det ur bröstet och
servera er det blödande,» svarade
Fran-cueil galant med handen på
spets-jaboten.
Madame d’Épinay, halft förvirrad,
halft förargad och en liten smula rörd,
rodnade lätt under sin gamle älskares
blick.
»Gud vet egentligen, hvarför vi
allesammans äro så rädda att visa oss
i vårt ’naturliga tillstånd’, som min
syster d’Épinay säger!» undrade
Monsieur de Jully filosofiskt och litet
platt.
»För det vi allesammans ha en
krokig tå,» svarade Francueil mörkt.
Han hade druckit ännu mera och
plötsligt blifvit vid dåligt humör.
»Det tror jag inte,» inföll Madame
d’Houdetot på sitt blida, uppriktiga
sätt. »Jag har inga krokiga tår och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
