Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
Professorn visade sig i dörren och bad honom
träda in i salen, där han presenterade honom för
sin hustru och de tre nykomna herrarna. Två
utaf dem voro teologii studerande, den tredje var
läkare, och alla tre hälsade på Grane med denna
milda, halft frågande, halft förlägna min, som
visade, att de ännu ej visste, om de kunde kalla
honom »en af de våra».
Grane kände sig främmande i sälskapet och
drog sig undan till en stol, som stod litet för sig,
medan de öfriga satte sig i soffan och på stolar
omkring bordet, där lampan stod.
Samtalet rörde sig mest om religiösa ämnen,
började vid dagens predikningar, dröjde lätt
kritiserande vid de uppträdande predikanternas andliga
ställning till Jesus, snuddade med ett lindrigt
beklagande vid ett och annat i deras enskilda lif
och vände sig slutligen omkring de närvarandes
egna intimare »lifserfarenheter».
Den yngre af teologerna antydde, att han i
början gjort starkt motstånd mot nåden, men att
han efter läsningen af Joh. 13 kap. 14 v. plötsligt
hade känt, hur liksom ett nytt lif hade börjat
spira inom honom. Han hade gifvit sig åt
Herren på nåd och onåd, och från den stunden hade
han dag från dag känt den Helige Ande verka
sitt verk på hans själ. Han visste ej ännu, om
han var helgad, men han trodde sig i all
ödmjukhet kunna kallas för omvänd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>