Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EE E
sedan långt tillbaka voro Tollstadi skrifter spridda i Delebo, och
prosten Leneus klagar öfver att “hans åhörare trodde på dem,
som voro de från himmelen komna.“ Böhmes skrifter funnos i
några församlingar, som t. ex. Forssa, och en mängd
uppbyggelseböcker af olika författare, som Thomas a Kempis, Luther, Arndt,
Mäller, Scriver, Nohrborg, Murbeck, Sellergren, M. F. Roos, J. A.
Hoffman m. f. lästes allmänt“!). Att alla dessa olikartade skrifter, ’
som af läsarne anlitades, måste hafva till följd en stor löshet och
oredighet i de dogmatiska begreppen, då läsarne själfva saknade
nödig insikt och kritik, ligger 1 öppen dag. De bittra anfallen
mot oomvända präster, som Tollstadius och andra pietistiska
författare ofta använde, alstrade mången gång ett excentriskt hat till
den bestående kyrkoförfattningen, och den pröfningsrätt af både
lärare och lärjungar, som enligt pietismen medgafs åt åhörarne,
födde ej sällan hos läsarne anspråk, som ej motsvarade deras
insikter. I detta fall var pietismen ense med herrnhutismen, och
de båda riktningarne, så olika de från början voro, sammansmälte
i många trakter till en, som riktade sig mot den i läsarnes tanke
fullkomligt förvärldsligade kyrkan. Ett fanatiskt hat uppflammade
på många ställen, som i Delsbo och Forssa, mot prästerskapet och
underhölls af ledare, som t. ex. den herrnhutiske fiskaren Hällman,
hvilken gjorde sig känd för sina många och grofva utfall mot
prästerskapet“).
På 1830-talet började lärare och predikanter med metodistiska
sympatier att verka i södra Helsingland. Den som isynnerhet
bidrog därtill, var nämndemannen Jonas Olsson i Ina, Söderala
socken. Denne märkvärdige man föddes den 19 December 1802.
Lifvet 1 hans föräldrahem synes ej hafva varit det bästa, och
fadren var sjunken i dryckenskap. Sonen tjänade under sin
ungdom som dräng i socknen men öfvertog omkring år 1825 vården
af fädernegården. Vid denna tid gifte han sig, men efter blott
ett och ett halft års äktenskap afled hustrun. Denna händelse
bidrog mäktigt till att gifva hans sinne en annan riktning, och
han begynte att med ifver studera åtskilliga andliga skrifter samt
slöt sig till läsarne. Arligen gjorde han resor till Stockholm för
att sälja lax, och under sin vistelse därstädes kom han i beröring
med den bekante George Scott. Dennes predikningar gjorde på
hans sinne ett starkt intryck, och ehuru han ej öppet slöt sig till
metodismen, delade han i det mesta dess åsikter. Scott själf
besökte Helsingland flere gånger, och genom honom blef äfven
Jonas Olssons bror, Olof Olsson i Kinsta, vunnen för läsarne, och
de båda bröderna började snart att bland dem intaga ett slags
ledareställning. Bland läsarne fanns vid denna tid ett parti, som
stödjande sig på läran om arfsynden, 1 säkerhet fortsatte sitt
1) Jfr Ekendahl: Bidrag till läseriets historia i Sverige, sid. 14.
?) Se t. ex. Landgren: Om sektväsendet, sid. 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
