Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- IX. Om hämnden för hertigarna och om det nya konungavalet (åren 1318—1320)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han sade: »Vi hoppas göra riket gagn och
mycken fromma för framtiden, så att rikets ära blifver
stor. Vi hade två landsherrar — de äro nu döde,
dess värre —
slike, som hertig Erik var
och hans broder hertig Valdemar.
Dem hafva vi till vår skada mist;
de vordo förrådde med arga list.
Vi känna dem väl, som hafva gjort oss denna
skada. Vi hafva hämnats, och vi skola allt
framgent hata dem af allt hjärta, så länge vi veta
några af dem vara i lifvet. Gud har gifvit oss den
lyckan, att vi hafva kunnat fördrifva konung
Birger ur riket för det brott, han begick mot sina
bröder. Vi hafva vunnit land och borgar ifrån honom
med den hjälp, Gud nådeligen gaf oss, så att han
aldrig skall och aldrig kan härefter få makt i
Sverige. Nu kunna vi ej längre umbära en konung.
Därför vilja vi oss en konung välja, att riket uti
honom må hafva ett stöd, och att Gud snart må
lösa oss ur vårt trångmål, och att vi må lefva i en
god endräkt. Gud gifve lycka och ära, hälsa och
långt lif åt den, som vi i dag välja och gifva
konungsnamn!» —
— Då ropade allesamman, både frälsemän och
bönder, och sade: »Amen! Vill Gud i himmelen,
så kan han väl varda sin faders like!» Och då
valde de vid Mora sten hertig Eriks son Magnus
till konung. Så säger man oss, att han icke var
äldre än på sitt tredje år. Alla herrarna svuro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 22:51:19 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/erikskron/0230.html