Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett försök att behandla ett fornsvenskt qväde, den så
kallade Eriks-Visan; således närmast med afseende på
språket, hvartill jag också nödgats att förnämligast hålla
mig i anseende till rummets inskränkthet. Att betrakta
visan från historisk synpunkt måste således uppskjutas
till den kommande tiden, i fall lägenhet dertill kommer
att gifvas.
Det gamla qvädets innehåll är i korthet följande:
Erik den förste var konung, eller Erik var den förste
konung (visans tolkare äro oense om, hvilkendera af
dessa tydningar är den rätta), i Götalanden; han var en
bragdrik och hugstor man i krigets och fredens idrotter.
Han tålde icke de vrångsinnte, men älskade de
vise, och derför varder han beständigt fräjdad. Ett
annat land fanns någorstädes söderut med namnet Vætala
eller Vætal, hvarest ingen ännu odlade jorden; dit sände
k. Erik en flock Götar, likväl utan att gifva dem någon
särskild konung. Uti Eriks rike funnos ock månge
lagbrytare och desse dref han ut till det nya landet.
Sålunda sände han dem till Söderlandet, hvilket de först
började uppodla och bebygga, och tillika med dem en
klok man, som skulle upprätthålla lag och rätt bland
befolkningen. Så lefde desse nu en lång tid under
höfdingars välde, till dess Göta-konungen Humle, satte sin
son Dan till konung öfver dem. Denne var lik sin fader
och lärde sig snart hans egenskaper, och efter honom
fick Danmark sitt namn. Då det nya landet likväl var
litet, så måste nybyggarne städse stå i beroende af
moderlandet och tordes intet företaga på egen hand.
Derföre bör också Dana-konungen väl betänka, om det icke,
med evigt bestående rätt och på goda skäl, är Danernes
plikt att städse gälda skatt åt Göta-konungen. — Det vill
nästan synas som om visan af ålder skulle hafva slutat
med 9:de strofen, samt att den 10:de först sednare i
Svenskt interesse blifvit tillagd, sedan striden mellan
Daner (Danskar) och Götar (? Sveo-Götar, Svenskar) om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
