Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hädan, dädan; häremot svarar Got. -ana, innan a,
uta-na, ehuru betydelsen är något olika. Nyss omtalade -an
kan dock ej vara detsamma som i ginstan, då denrm
ändelse, som nyss sades, endast vidhänges partiklar, äfven
om man icke ser på den grundolika betydelsen; snarare
bör man anse de på sådant sätt utbildade orden för
ursprungliga acc. utaf adjektiver, hviIka stelnat till
adver-bier. Som kändt är, så bildas i Isl. adv. af alla cas.
obli-qvi, stundom med prep. qvarstående, stundom utan; t. ex.
loksins, till sluts, stundum (Gotl. bi stund u m),
stundom , meS öl I u, Goll. L. m i J) a 11 u, med allo. Isl. har ock
att uppvisa flere dylika accusativiska adverbier, af hvilka
en del ännu nästan oförändrade qvarlefva i de Nord.
språken; t. ex. si^an, sedan, meSan, å meSan, medan,
emedan,- sial dan, sällan, m. il.: dock må jag tillstå,
att jag i Isl. icke funnit något af superlat. bildadt adv.
med denna ändelse. Sådana kunna dock hafva funnits,
och detta blir så mycket sannolikare, som åtminstone två
slika kunna framtes inom Sv. språket: det ena är det nu
förlorade eller afnötta ginstan, genstan (hvilket skulle
motsvaras af ett Isl. *gegnastan), och det andra är det
ännu lefvande nästan y fere.
mild, borde varit milder eller mildr, adj.,mild;
men då rimmet t il) (mild, vid en sådan förändring blefve
ännu mera vanrimmande, så torde originalet oförändradi
böra följas, och det så myckel hällre, som dylika rim ofta
nog påträffas i gamla qväden; t. ex. Hud. Rimkr. s. 81
r. 9, 10 w i lie) (t hen. mi lie, samt s. 95 r. 23, 24.
IV. 4. togh, J>ogh, konj., dock, likväl. All den
stund denna konj., ju äldre de Nord. skrifterna 8ro, desto
oftare finnes skrifven utan gombokstaf eller asplr. i slutet,
så torde formen |>o här böra föredragas; så alltid Isl. J)6,
J)6tt el. j>ö a t (fött kan likväl anses för en assimil.
af J>oht, J>oh a t), VG. Lag. J>o, Gotl. Lag. k. 6 § 2
och 4 J>au, k. 34 § 3 J>aut, k. 26 § 7 J>au et. Men
uti något yngre skrifter tyckes Tyskt inflytande (Got. J>au,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
