Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
j>auh, fliT. cl o Ii., nliT. docli) redan hafva hörja I göra
sig gällande, så all formerna förekomma blandade i
Mimkrön. s. 17 r. (i iho, 5(3. 1 ihok, 74. 24 log, 162. 1
docli, 1()4. 4 dock.
v t ha n, utan kununge, måtte vara felaktigt och
böra ändras till utan k un ung, enär icke allenast
vers-fallel fordrar en stafvelse mindre, utan förnämligast
der-före, all prep. utan (VG. Lag. utan, firi utan, Isl.
fyrir nian), sine, i denna betydelse städse styraccL, ej
dal. såsom originalel har. ehuruväl både Verelii och
Ha-dorphs uppteckningar af Eriks-V. hafva ’konunge”.
v l h s ä n d i r, V?reh u l s e n d i r (och Hadotphs
upp-teckn. utsundir); äfven detta nödgas man anse för ett
fel, emedan dels den föregående meningens mundi äfven
här fordrar impf., sål utsaendi, och dels emedan
rimmet hälst bör hafva vokalisk nlgång: vae n d a) (u t s ae n d i.
V. 1. ri jkino, rik i nu, dal. sg. n. med best. art.,
riket; jfr. slr. III. 1.
margher, nom. sg. m. mången, och i str. VII. 2.
mar-glium, d. pl. m., många; G o 11. L. m a rgu m VG. Lag. har
endast marghir, m. pl. Jhrc Gl. Sviog. anför ur Dal Lag.
marg t, sg. n., Isl. mar gr, mörg, rnargl (vanl. marl),
V. 2. diärffdise, irol. tryckfel för diärffdiss
eller diärfdis, diaerfj)is, 3 sg. impf. dep., djerfdes,
af djerfvas, Goll. Lag. k. 25 § 8 dirfis, 3 sg. pres.
konj., Isl. dirfast, äldre dirfask (dirfa-sik), af
diar fr, djerf, och detla förmodas af somlige vara
be-slägladt med Gol. da ursan, jfr. lurdu str. IX. 3. —
En annan utväg vore alt förklara diärffdise vara Iryckf.
för diärfdisc, hvarigenom man finge just den uräldsla
Nord. formen; men detla blefve i alla fall icke annat än
en ganska djerf gissning, som nästan skulle sakna allt
slöd i kända förhållanden. Det finnes visserligen ett
exempel inom Sverige på bibehållet -sk, men detta är
likväl blott ett enda, nä ml. Runslenen i Hvitaryd i Småland
(Liljegr. Mtimirk. N:o 1254): ”— – — ir: 7taJ>isk;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
