Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ken sista språkanden har oriktigt antagit för ett deponens,
dertill föranledd af det radikala s, hvarmed pres. utljuder.
sk i ffta, skifta, v. akt., skifta, utbyta; ordet styrde i
äldre språket städse dat. Isl. sk i pta, Gotl. L. k. 28: 4
*skip-ta, jfr. Guta-Sag. k. 1: 6 ”|>air skiptu sijan
Gutlan-di”. Skifta vigh, skifta, utbyta hugg och slag, strida;
egentl. borde det hafva stått vigh i, men dativ-ändelsens
éfstympning beror på rimtvånget. — Skifta, sk i pta;
tyckes vara ett freqvent. af skipa.
IX. 4. litit, nom. sg. n., litet af liten > Isl. Ii till,
Ii t il, Ii t i t, VG. Lag. Ii til, Run. Ii til, Ii tel, Got.
leitils; best. Isl. Ii tia, n., lilla, Sv. dial. litsla.
åff, tryckfel för aff el. af, prep. med dat., af,
VG. och Gotl. Lag., Run., Isl., Got. af, fhT. aba, a b,
Grek. an o, Lat. a b. — J)eim var litit af landum,
dem var litet af länder el. de egde litet land.
X. I. t vi, Jvi, Jjr, ad v., thy, derföre; se detta
ord, str. II. 4.
hugsi, 3 sg. pr. konj., ihogkomme; VG. Lag. och
Gotländ. huxa (d. ä. hugsa), Isl. hyggja, hugsa, Got.
hugjan (då j trol. gått öfver till s, j(r. Got. atjan,
etsa), ett derivatum af Isl. huga, tänka, Gotl. Lag.
*hu-ga (Guta-Sag. k. 1: 12 hug|>i, impf.), af IsL hugr,
m., Got. hugs, hug, hog.
Dana, gen. pl. m., Daners; Isl. Danir, Daner,
Danskar; jfr. Dan, str. VII. 4.
kunungi, tryckf. för kununger, nom. sg. m.,
konung; jfr. kun unge, str. I. 1.
X. 2. om, um, konj., om, här liktydigt med Lat.
an, om, om icke. Detta ords härledning är dunkel, men
det har troligen sitt ursprung från Isl. prep. um,
forn-Isl. of, och det tyckes kunna sättas i fråga, huruvida
icke just de Isl. formernas dubbelhet direkte hänvisa på
ett ännu äldre Isl. umf, umb, eller om jcke dervaron af
ett urgammalt f, b, p skulle kunna hafva gynnat en för-
vexling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>