Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bestämdhet« etter — gemenskap, h varifrån han hittills
abstra-herat, men hvilket han nu successivt återuppta*?*) Mén ~
äfven om ett sådant innehåll funnes ätt taga och på minsta
sätt vore deduceradt — i samma ögonblick anden återtog en
gifven objectivitet skuíle han också sjelf återtaga sin egen
character af subjectivilet eller af ett (enskildt) tänkande
sub-ject, och följaktligen förlora den, såväl genom den historiska
utvecklingen som genom * sitt e£et väsende och sakertë ëgeh
inre nödvändighet vunna, characteren och ståhdpuncten af ett
tankens eget rena och objectiva sjelftänkande, hvilken Hsact
angifvit såsom den 8t hans philosophi indicerade. För deana
ståndpunct är nemligen sjelfva förutsättningen, att motsatsen
mellan en tänkande och ett fänkt icke qvarhälles; utan att
båda förenas i ett innehåll, som rörer sig sjelft, en tanke, som
sjelf tänker och som har sitt föremål endast i sin egen form
och tnethod*). Nej, I det sista, i »methoden« háfva vi nämnt
på engång det tillräckliga vehiklet och tillika det "enda
vetenskapligt giltiga villkoret för en vetandets progresa från det
ab-stractare till det concreta tankeinnehållet. ’Någon kuriskap om
den gifna verkligheten behöfver denna method eller detta
me-thodiska tänkande lika litet, för utvecklingen af eti univefselt
verldsbegrepp, som Sophtsterna, — om hvilka vi här
ovillkorligen erinras, «— behöfde känna något, för att veta allt3),
utan förkastar tvertom all sådan kunskap såsom ett lån ur
empinen. Deremot, ’ såvida tänkandet blott »negerar« eller
tipp visar såsom motsägande h varje begrepp (ålldenstund det är
abstract och overkligt), så utgör denna negation tillika, såsom
en bestämd (negation af det abstracta begreppet), en bestämd
position eller ett positivt begrepp, och som nemligen är
concretare eller innehållsrikare än det förra, derigenom att
tänkandet deri tänker och till ett förenar det förra + dess negation
eller motsägelse. Alltså: det varande (begreppet) går sjelft
öfver i ickevarande — som är ett annat och motsatt vara,
1) Jfr. Mag. Borelius p. a. st. sid. 33, 2) Se anff, st. sid• 29, nott.
2, 4; samt Ge sek. d. Pk. ti i sidd. 663, 68$ fin.—689. 3) Se t. ex.
Platos Eu thy demus sidd. 293, ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
