Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skall Uifva1)- Hvilka föreställningar, som vid dessa
resonne-Tiienter föresväfvat Hbgel, torde ej vara svårt att upptäcka;
också har han sjelf på andra ställen uttryckligen uttalat dem.
Från ett abstract vara har, under sjelfva behandlingen,
systemets början förvandlat sig till en innehållsrik möjlighet
(»Ji5-rapitg, das Ansich«\ och, i och med detsamma som denna
såsom sådan hänvisar på actualiteten (»¿rcgyeta, das Für sich«)a)
såsom det bestämmande (»das Sollen«), öfvergår också varats
productiön till en evolution af ett innehåll, som, om ock latent,
redan i utgångspuncten är fullständigt närvarande3). — Med
en sådan uppfattning af den Hegelska begreppsprocessens
betydelse vore nu — kunde man tänka — ej blott denna sjelf
rimlig och begriplig; äfven en annan fördel vore med denna
tolkning förenad: allt det svårfattliga i methoden, det konstiga
talet om det sig sjelft negerande positiva, och som (genom
negation) vunne ett nytt positivt innehåll o. s. v.: allt detta
skulle upplösa sig till endast granna talesätt, bilder, som ej
just vore att taga efter orden, utan som allesammans helt
enkelt betecknade hvad man i dagligt tal kallar öfvergång från
potentia till actus. Psychologiskt uttryckt och med afseende
på den föregående phaenomenologiska processen skulle detta
vilja säga, att man ej finge taga den anbefallda
abstractions-processen så allvarsamt: trots negationen af allt concret
medvetandets irtnehåll behöll eller »bevarade« anden ändå i tysthet
erfarenhetens data och facta i sitt medvetande; och hvad
angår dén berömda productionen af hans innehåll, så skulle den
egerilligen blott betyda en genom fortsatt reflexion vunnen
utveckling af det redan förhandenvarande, från dunkelhet till
klarhet. Också har denna förvandling af början till slut,
grund till följd, synthes till analys synts flera af Hégels
anhängare så plausibel, att de obetingadt, om ej i ord dock i
saken, accepterat densamma4); och månne icke äfven Hegel
sjelf gjort sammaledes, då man ju har hans egna ord på, att
1) Loq. 1 sidd. 64, 65 /?».—66, 68; Encycl. I sidd. 3/1—3/2;
jfr. Borelius p* a, st. s{d. 38—$9. 2) heks Phil. i sidd• 6/9 m. /I.
Geseh, d. Philos. 1 sidd. 33, ff. 3) P. «. st. sid. 33. 4) $e 3Iag. Bo-
helius p, «. st» sidd. 26 fin., 28 fin., 31, 33, 39. v ;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
