Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
igenkänna sin gudomliga urbild1). Å andra sidan är detla
dock ej meningen. »All analytisk method, som i erfarenheten
söker sitt innehåll, är blott en föröfning till den sanna met
hoden, hvilken har att ur tankens eget väsen utveckla sig till
system2); — och i det exempel Mag. Borelius gifvit på
denna tankens utveckling ur sitt eget väsen återkommer
fullständigt den Hegelska aprioriska constructionen3). Men då nu
denna »fria utveckling af tankens innehåll ur sitt eget väsen«
ändå ej fär vara en production (vare sig för första eller
andra gången), så återkomma vi till den frågan: hvarifrån
tanken får sitt innehåll? Icke ur Gud, ty han utgör blott
medelbart och i sjelfva resultatet af menniskans kunskapsprocess
föremål för hennes vetande4). Icke heller ur erfarenheten, of
nyss anförda skäl. Menniskan, säger Mag. Borelius, fortgår i
sitt tänkande från det abstractare till det concretare, ja från
icAe-tänkande till tänkande. I dessa begynnelsepuncter af sitt
tänkande finner hon nu motsägelser och bristande concretion;
hvilka innebära behofvet för henne, att fortgå till ett högre.
Nåväl; och detta högre, det får ej tagas ur erfarenheten, utan
1) P. a st sid 9i. P. a. st. sidd. 28 fin., 32 init.
3) Sc p. *. *1. sidd. 33—84. Jng vill, med några complelteringar
och anmärkningar inom klaumier, anföra de första satserna af delta Mag.
Borelii försök i Hege!skt-logisk construction, pä engång intressant såsom
ett exempel på hans förmåga och talent i denna genre och tillika emedan det
visar, att det med dc Ur ge Is ka deduetionerna förhåller sig aldeles såsom med
Sopkistcrnas spetsfundiga frågor: endast i en enda form bära de skenet af
skarpsinne och bevisningskraft, men hvarje äfven minsta rubbning i sjelfva
ordens ordning och ställning uppenbarar drras tomhet och motsägelse. —
»För den rena tanken, som abstraherar från all [concret] bestämning,
Återstår blott det rena tänkandet sjelft; — — och detta är — —■ den
logiska copulan, ar eller Hegels vara. Men i det tänkandet abstraherar
från all bestämning [utom likväl den, att tänka sig sjelft, ty denna
»återstod«, d. *ä. tänktes ju?], tänker det i sjelfva verket intet Lutom sig sjelft],
eUer rättare, tänker icke [år då att tänka sig sjelft och att icke länka [-detsamma?];-] {+det-
samma?];+} hvad som bestämdes såsom det rena Varat är således i sjelfva
verket Intet [jo, det är ju »den logiska copulan«, tänkandet sjelft?]. Eller
m. a. o. tänkandet finner [d. v, s. tänker? såvida det ej skall anse det
blott såsom ett hugskott], att det ej kan abstrahera från all bestämning,
utan att upphöra att wa tänkande [men denna abstraction har det ju
aldrig gjort, då det tänkt sig sjelft och dessutom »funnit« rigtigheten af
hela det nu anförda Mag. Borelii resonnement]. — — Tänkandet är
således i?) bestämdt tänkande och dess object, bestämdt vara [frågan var
likväl just hvarifrån detta vara kommer: och denna fråga är ej, ined
uppvisande af behi»fvrt.deraf, besvarad], o. s. v,
4) P. a. st. iitld. 33 36, 38.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
