Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framställningar deraf hade sin grund i missförstånd: är dcrmed
detta system befriadt från sina motsägelser och orimligheter?
Eller har Mag. Borelius — vi kunna såsom ett bihang till
den föregående framställningen betragta detta — med sina
tolkningar af hegelianismen verkligen afhjelpt någon enda af
dess grundbrister? — Äfven vid dessa frågors besvarande
kunna vi reducera undersökningen till de tvenne puncter,
hvilka vi i betragtelsen af Hegelianismen fullföljt. I Gud, [-säger-] {+sä-
ger+} Mag. Borelius, äro visserligen alla ändliga varelser upp-
tagna, och han skulle ej kunna vara »likgiltig for den
ändliga verlden«, vara utan »gräns« och »negation«, utan att
der-igenom sjelf blifva abstract och relativ. Men detta innebär
likväl icke, att Gud sjelf på något sätt vore ändlig, eller att
dessa ändliga varelser, såvidt de utgöra momenter i Gud, böra
tänkas såsom ändliga: tvertom, den momenternas »åtskilnad och
motsats (deras realitet)«, som har sitt uttryck i den ändliga
verlden, är hos Gud evigt negerad, och, hänförda till honom,
äro de hvartdera sjelft oändligt och absolut, såsom han sjelf.
Icke heller får man härvid tänka sig Gud såsom det ändligas
sammanfattning blott: han är likaväl deröfver upphöjd, den
tanke eller ande, som utgör principen eller enheten för alla
andra, och hvars af evighet gifna tankeinnehåll den menskliga
tanken för sig successivt reproducerar, genom sin väsenenhet
med Gud1;.
Är nu, fråga vi, för det första, den menskliga
kunskapsprocessen genom denna reproduction begripliggjord? Den skall
vara möjlig genom menniskans väsensenhet med Gud a/. A
andra sidan synes dock denna enhet enligt Mag. Borelius ej
innebära mer, än ett anlag till sann kunskop: ty skall denna,
i en verklig reproduction, realiseras, så förutsattes derföre
ovillkorligen erfarenheten och den gifna verlden3 \ Är det
således månne ur denna som philosophien har att hämta sitt
innehåll? Så kunde det väl å ena sidan synas, såvida nihil
est in intellectu quod non ante fuerit in sensu och såvida det
just är i den sinnliga verlden som dt n menskliga tanken vill
fj /*. a. st. sidd. 20-21, 23, 26, 26.
V) P a. st. sidd. 26, 31. 3) P. a. st. sidd. 26 fin., 91 init.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
