Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Columbus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
refektoriet. Sedan de här vederkvickt sig med mat och vin,
inlåter sig priorn i samtal med Columbus och får då efter
åtskilliga frågor kännedom om ändamålet med hans resa
till Granada och vandringen till Huelva.
Värmd af det deltagande den gamle priorn visar honom,
redogör nu Columbus, med den hänförelsens vältalighet
hvaröfver han vid dylika tillfällen förfogade, för
sin stora plan, stödjande den med alla de skäl han hämtat
ur egen eftertanke och kosmografiens honom nu mera
bekanta läror. Columbus var alltid god katolik. Han
hade redan nu något af korsfararens religiösa entusiasm,
och denna trosifver gaf sig äfven luft i hans berättelse.
Djupt intresserad, följde den gamle munken sin gästs
lifliga skildring, men då han själf ej var närmare bevandrad
i dylika saker, skickade han efter stadens läkare, dr Garcia
Hernandez, tillika en ansedd »astrolog». Det är af honom
vi hafva berättelsen om tilldragelserna i La Rabida.
Sedan äfven han fått del af planen, kommo båda öfverens,
att drottningen borde närmare underrättas om sakernas
verkliga sammanhang, och Juan Perez, som varit hennes
biktfader och hvars ord hos henne gällde mycket, skref
redan följande dag till henne ett sådant bref, hvilket
med ett särskildt ilbud skickades till Santa Fé. Fjorton
dagar därefter hade priorn drottningens svar med uppmaning
till honom att så skyndsamt som möjligt infinna sig hos
henne i lägret utanför Granada.
Ännu samma natt satte sig Juan Perez upp på en mulåsna;
var snart i lägerstaden, talade med Isabella, framhöll
de fördelar den heliga tron skulle skörda af ett sådant
företag, och lade henne på hjärtat hennes plikt som en
kristen monark att sörja för, att de hedniska invånarne
på dessa fjärran kuster blefve omvända till den rätta tron.
Detta skäl verkade bättre än några andra på den fromma
Isabella. Biktfadern försäkrades om, att hans skyddslings
sak skulle å nyo tagas under allvarlig pröfning och erhöll
med sig tillbaka en inbjudning till sin gäst att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
