Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Columbus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
material. På spaniorernas fråga hvarifrån de voro,
pekade de mot väster.
Hade Columbus följt denna fingervisning, skulle han
inom ett par dagar hunnit kusten af Yucatán och där
träffat på en civilisation, som för första gången
skulle gifvit verkligt stöd åt hans tro att han
befunne sig i Indien. Där skulle han säkerligen äfven
fått underrättelse om Mexiko. Nu befäste den honom
endast i hans åsikt, att Marco Polos Cathay låge i
närheten, och att, om han fortsatte mot söder, han
skulle träffa på ett sund, som förde in i Indiska
oceanen.
Sedan han vid Punta de Caxinas, i närheten af det
nuvarande Tiruxillo, gjort en landstigning på den
motliggande kusten af Honduras, vände han därför
stäfven mot öster. Här mötte honom förfärliga stormar
och tropiska oväder, med hvilka han i månader nästan
oafbrutet hade att kämpa, och som flere gånger voro
nära att sända hans bräckliga fartyg ned i djupet.
Först efter en månads strid med storm och ström
nådde man ändtligen den 12 september Honduras’
östligaste udde, som Columbus med lättadt hjärta
kallade Gracias à Dios. (Gud vare tack och lof!)
Fartygen voro illa ramponerade, folket utmattadt
af ansträngningar, och själf låg amiralen febersjuk,
men hade icke dess mindre från sin säng på däck ledt
fartygets manöver.
Seglingen mot söder utmed Honduras’ östra, låga
kust gick nu lättare, och när man svängde om mot
öster utmed kusten af den nuvarande staten Costa
Rica, träffades omsider en trygg hamn, indianbyn
Carial, i trakten af det nuvarande Greytown, där
Columbus kunde skänka sitt folk en behöflig hvila
och låta hjälpligt reparera fartygen, medan den
infödda befolkningens vänlighet satte honom i stånd
att åter fylla sina starkt medtagna proviantförråd.
De små floderna som föllo ut på kusten visade sig
vara guldförande, men det vore ett intet, sade
infödingarne,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
