Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Columbus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
guldfältet låg inom Veragua själf, och att den sluge
caziken, för att vända deras uppmärksamhet därifrån,
visat dem längre inåt landet. Columbus beslöt nu
anlägga en koloni på stranden af den lilla floden Belen,
som faller ut Chiriquiviken, och lämna Bartolommeo med
nödigt manskap kvar för att samla guld, medan han själf
återvände till Spanien för att skaffa förstärkning.
Infödingarne åsågo med oro dessa anstalter. De
misstänkte de hvites afsikter och beslöto öfverfalla
och förstöra kolonien. Columbus fick dock i så god
tid kännedom om deras plan, att han kunde föra tre
af fartygen ut ur floden och lägga dem för ankar
utanför barren vid inloppet. Men de nyuppförda husen
stuckos i brand, en af hans skeppskaptener blef jämte
en båtbesättning dödad, och brodern, Bartolommeo,
hvars fartyg ännu låg kvar uppe i floden, omringad af
fiender och afskuren från den öfriga expeditionen,
befann sig med de sina i den yttersta fara. Efter en
hel veckas okunnighet om hans öde lyckades Columbus
sätta sig i förbindelse med honom och beordra honom
att utrymma kolonien – den käcke Pedro Ledesmo simmade
med ordern genom bränningen – och hade snart den glädjen
att se brodern med sitt manskap, som förskansat sig på
stranden, ombord hos sig; fartyget hade dock måst gifvas
till pris.
Columbus gick nu till sjös med de tre öfverblifna fartygen
och vände stäfven åter mot öster för att fortsätta sökandet
efter det hemlighetsfulla sundet. Det var nu början af april
1503. Men fartygen befunno sig i det bedröfligaste skick:
bottnarna voro som såll genomborrade af skeppsmasken och
läckte förfärligt, båtarna voro sönderslagna eller bortspolade,
tackel och tåg sönderslitna. Redan i Puerto Bello, en af de
hamnar han på förra resan besökt, måste ett af fartygen, såsom
alldeles sjöodugligt, kvarlämnas, och de två öfriga voro ej i
mycket bättre skick. Han framträngde dock ända till Darienbukten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
