Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Det spanska och portugisiska Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ädlingar, som sålunda blefvo suveräna herskare öfver stora
områden. Talrika arbetarskaror öfverfördes från
moderlandet, och de portugisiska nybyggena grundades från
första stunden öfvervägande på jordbruk. De rika
bergverken i det inre började först i de följande århundradena
bearbetas. Negerslafveriet blef snart inhemskt. Till
indianerna, bland hvilka jesuiterna öfvade en framgångsrik
civiliserande verksamhet, stodo kolonisterna i vänskapligt
förhållande, och de båda raserna äro i Brasilien mer blandade
än i någon annan del af Amerika.
De stora seignörerna måste snart uppgifva sin suveräna
myndighet, och en gemensam styrelse för hela landet
upprättades i Bahia, den äldsta hufvudstaden. Vid samma tid
anlades äfven Rio de Janeiro vid den ståtliga viken, hvaraf
det har sitt namn, men ej af portugiserna, utan af en skara
franska hugenotter, som där slagit sig ned och försökt
grunda en koloni, men snart blefvo fördrifna. Farligare
och lyckligare voro däremot de försök som holländarne i
17:de seklet gjorde att sätta sig fast på brasilianska kusten.
De bemäktigade sig Bahia med hela den kringliggande
provinsen och voro i trettio år dess herrar, tills portugiserna
mot en betydlig summa löste det tillbaka.
I Braslien, lika litet som i de spanska kolonierna,
saknades anledningar till missnöje med moderlandets
styrelse. De voro tvärtom många och stora. Ett tryckande
handelsmonopol hämmade äfven här all inhemsk
företagssamhet, och portugisiska gunstlingar utrustades med privilegier
framför landets egna invånare. Handel och näringar
voro i lägervall, och med den andliga odlingen stod ej
bättre till. Några skolor funnos ej, och ett okunnigt
presterskap höll folket i den råaste vidskepelse. Inga
andra böcker än helgonlegender fingo införas, och något
boktryckeri fanns ej i Brasilien förr än 1806.
Detta djupa missnöje lade sig väl för någon tid, när
den portugisiska konungafamiljen vid den franska invasionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
