Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. De tretton kolonierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kuststräckan från Delaware till Florida fick namnet
Virginia. Kolonien blef också verkligen anlagd,
men gick efter en rad missöden, och särskildt i följd
af de våldsamheter nybyggarne begingo mot indianerna,
redan efter några år helt och hållet ut, och Raleigh
blef ruinerad.
Försöket förnyades först tjugu år därefter, 1607, då
den förste af stuartarne, Jakob I, utstyckade hela
kuststräckan från Florida till Canada mellan två stora
handelskompanier, med rättighet för dem att bebygga
landet och däraf draga uteslutande inkomst. För att
locka invandrare utlofvades åt alla som ville nedsätta
sig i det nya landet, utom skattefrihet, alla en engelsk
medborgares fri- och rättigheter.
Redan samma år utsände det ena af de båda kompanierna,
det s. k. Londonkompaniet, en skara utvandrare till den
del af Virginien, som nu särskildt bär detta namn. Det
är ett härligt, af naturen rikt gynnadt land. En lång
halfö skjuter ut mot söder och afstänger från hafvet en
stor bukt, kallad Chesapeakviken. I denna utfalla från
norr och väster en mängd floder med breda utloppsvikar
och segelbara långt in i landet. Lågt och sumpigt närmast
kusten, höjer sig landet sakta inåt, betäckt med ståtliga
löfskogar, tills det längst i väster öfvergår till
Alleghanybergens dalar, äfven här fruktbart och väl
bevattnadt. Klimatet, mildt i bergstrakterna, är på
lågslätterna nästan tropiskt och frambringar många af
den heta zonens alster. Palmer förekomma här redan, och
bomullsplantan och sockerröret trifvas här förträffligt.
Här, vid Jamesfloden, slogo sig nybyggarne ned. De
voro till största delen män som tjänat i armén eller som
fribytare ströfvat omkring på hafven, tappra och oförskräckta
män, men ej af det gry som ger dugliga nybyggare. Det var
begäret efter Nya världens guld som lockat dem ut: att börja
en nybyggares mödosamma lif var dem ej i smaken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
