Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. De tretton kolonierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men innan det hunnit sätta sig i rörelse, hade det
förekommits af en snabbare rival.
Holländarne, vid denna tid världens första sjömakt,
hade börjat rikta sin företagsamhet åt denna kust. Den
en tid i holländsk tjänst anställde Henry Hudson hade
utforskat och befarit den stora, efter honom benämnda
floden. Här vid Hudson grundades 1621 ett holländskt
faktori för pälshandeln med indianerna, kalladt Fort Orange,
och fem år därefter anlades vid dess utlopp, på den lilla
ön där NewYork nu reser sig, nybygget Nya Amsterdam.
Hela kolonien kallades Nya Nederland.
Det var i själfva verket läget för en världsstad som
de i sådana saker skarpsynta holländarne utsett åt sin
nya stad. Mellan västra ändan af LongIsland och det
nuvarande NewJersey utbreder sig en bukt, som genom sitt
skyddade läge, sin rymlighet och sina lätta förbindelser
både med det inre och hafvet är en af de första hamnar i
världen. I norr utmynna Hudson och det här mycket smala
LongIslands sund, nu kalladt East river, och det är
mellan dem den omnämda långa och smala ön bildas.
Denna ö, hvars indianska namn var Manhattan, köpte
nu holländarne af indianerna för omkring 100 sv. kronor.
Det dröjde ej länge förr än den lilla platsen, som
först endast bestod af några halmtäckta träkojor och ett
blockhus, växte till i välmåga och folkmängd. Med klok
liberalitet öppnade holländarne sin koloni för utvandrare
af alla folk och bekännelser: puritaner, hugenotter,
valdenser, katoliker, judar, alla fingo fritt bosätta sig
i landet. I ett afseende stodo de dock efter engelsmännen
som kolonisatörer: de förstodo ej konsten att genom fria
samhällsinrättningar bereda invandrarne trefnad. All jorden
sönderstyckades mellan några få stora jordägare, under hvilka
de verkliga jordbrukarne ej voro stort bättre än lifegna,
och guvernörerna styrde landet egenmäktigt. I farans
stund kunde de därför ej påräkna något kraftigt understöd
från befolkningens sida, och när engelmännen upplifvade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
