Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Canadas eröfring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den största faran hotade dock från norr. Här hade
Frankrike satt sig fast i Canada, och de stora krig,
som i 17:e och 18:e århundradena utkämpades mellan denna
makt och England, sträckte sig alltid äfven till Amerika.
De franska guvernörerna i Quebec samlade stora indianhärar,
som, härjande och brännande, trängde in i de olyckliga
gränstrakterna af Nya England och provinsen New York.
Men engelsmännen blefvo ej svaret skyldiga, och en annan
gång föllo de af dem besoldade vilda irokeserna in i
Canada och utförde där ett liknande blodsarbete.
Indiansvärmarna bildade avantgardet åt reguliera trupper
och miliser, som levererade bataljerna eller togo fästena.
Den vanliga vägen för dessa ömsesidiga infall var den långa
dal, som från närheten af Montreal sträcker sig mot söder
ända till Hudson och upptages af de långsträckta George-
och Champlainsjöarna, hvilka jämte Hudson och S:t Lawrence,
i hvilken de utfalla, bilda en nästan oafbruten vattenled
från NewYork till Quebec. Dalen var sålunda af stor strategisk
betydelse. Vid Hudson så väl som vid de båda sjöarna anlades
därför tidigt fästen, och de senare hade ej mindre än fyra
sådana, af hvilka Ticonderoga och Crownpoint voro de viktigaste.
Belägringen af dem spelade en stor rol i dessa gränskrig, och
de voro än i fransmännens, än i engelsmännens händer. Till dessa
moderlandets krig måste kolonisterna bidraga både med penning-
och blodskatt, och den europeiska politikens växlingar kändes
i den aflägsnaste backwoodskoja på gränsen.
Men det var ej blott på gränsen mot Canada som dessa
fransk-engelska kolonikrig fördes: äfven de mellersta
provinserna, särskildt Virginia, fingo känning däraf.
Väster om Alleghanybergen, vid Ohios källor, låg ett
stort, obebygdt område, hvarpå denna koloni gjorde
anspråk och som redan genomströfvades af dess jägare
och landtmätare. Men de franska guvernörerna i Quebec
ansågo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
