Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Englands beskattningsförsök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
där han oförskräckt drog i härnad mot missbruk af alla
slag. Det är ej heller utan skäl han blifvit kallad den
amerikanska pressens fader. Genom omutlig redlighet och
verksamt medborgarsinne vann han inom kort allmänt
förtroende, invaldes i Pennsylvanias representantförsamling
och var efter några år en af dess främsta män.
Franklin var en man med stor och fördomsfri blick,
en äkta forskarnatur. Ofördragsamhet och skenhelighet
voro ett ständigt mål för hans satiriska penna. Något
stort snille, som rycker sin samtid med sig, var han dock
ej. Han var en lugn, något prosaiskt anlagd praktisk
man med ett ovanligt klart förstånd, skarp blick och stor
människokännedom. Som skriftställare var han synnerligt
lycklig. Hans stil. klar och ytterst populär, flödade af
humor. I sin tidning, de almanackor han årligen utgaf
och sina otaliga små folkskrifter undervisade och roade
han på en gång. Ingen förstod heller bättre än Franklin
att tala till den amerikanske farmerns sunda, kraftiga
förstånd.
Störst var han dock som outtröttligt verksam fosterlandsvän,
och Franklins namn är sammanväfdt med Amerikas historia under
mer än ett halft århundrade. Han var med om att lägga grunden
till dess själfständighet och fick äfven i sina sista dagar
vara med om att sätta krönet på byggnaden. Tidigast kanske af
alla amerikaner hade han insett nödvändigheten af en fast och
bestående sammanslutning mellan kolonierna, ej blott till
gemensamt försvar, utan äfven under en permanent förbundsstyrelse.
Det var på hans förslag som 1754 ombud från alla kolonierna
sammanträdt i Albany vid Hudson och förenat sig om grunddragen
till en verklig unionsförfattning, i allt väsentligt liknande
den som trettiofyra år därefter kom till stånd, naturligtvis
dock med den skillnad, att presidentens plats i Franklins förslag
intogs af en engelsk generalguvernör. Planen strandade på samma
klippa som sedermera var nära att bryta sönder det stora
unionsverket: de särskilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
