Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Englands beskattningsförsök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller begagna några dylika varor. Män som kvinnor buro
hädanefter endast hemmaväfda kläder, och det blef ett
bruk att ej äta lamkött för att ej minska ullproduktionen.
»Jag äter inte lam,» blef lösen bland alla goda patrioter.
Men Grenville gaf ännu ej slaget förloradt. Året därpå,
den 10 februari 1765, framlade han för parlamentet den
s. k. stämpelakten, hvarigenom en afgift lades på
alla legala handlingar i Amerika, äfvensom på tidningar
och flygskrifter, affischer m. m. Förbrytelser däremot
skulle afdömas vid amiralitetsdomstolarna (tullrätterna)
af engelska domare och utan jury.
Stämpelakten antogs af båda husen med stora majoriteter,
ty ännu var den allmänna meningen i England mycket okunnig
om den verkliga ställningen i Amerika. Dock höjde sig några
allvarligt varnande röster emot åtgärden. En af dem var
William Pitts, en annan general Barrés. Den förre höll emot
akten två af sina största parlamentstal. Bruten af gikt,
men ännu i behåll af hela sin gamla kraft, framljungade han
från sin plats i underhuset anklagelsen mot en styrelse som
genom vanvettiga åtgärder undergräfde Englands makt. »Det
fröjdar mig in i själen,» utropade han, »att Amerika gör
motstånd! Tre millioner människor, hvilkas frihetskänsla
vore så utdöd, att de frivilligt sträckte halsen under oket,
vore passande verktyg att förslafva äfven alla de andra.»
Charles Townshend hade i sitt tal för beskattningen låtit
undfalla sig några ord om koloniernas skyldighet att ej
visa sig njugga mot det moderland som »grundat, fostrat
och skyddat» dem. Barré, som tagit en ärofull del i Canadas
eröfring och under kriget haft tillfälle att lära närmare
känna amerikanerna och förhållandena i Amerika, svarade
ministern i ett tal, som utgör en god skildring af det
verkliga förhållandet.
»De grundade af eder!» utropade han. »Nej, det var edert
förtryck som grundade dem. De flydde undan edert tyranni
till ett då vildt och ogästvänligt land, där de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
