Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Befrielsekriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det tal i kongressen hvari han tackade för utnämningen
yttrade han också: »Jag ber, att hvarenda medlem af
denna församling måtte väl erinra sig, att jag denna
dag med den fullkomligaste uppriktighet förklarat, att
jag ej känner mig vuxen det befäl hvarmed jag hedrats.»
Han tillkännagaf tillika, att han ej ville uppbära någon
lön för sina tjänster mot fäderneslandet.
Washington var nu 43 år, gestalten reslig, smärt, men
kraftig, ansiktet rundt, med hälsans färg på kinderna. I
sitt sätt hade han mycken naturlig värdighet, parad med
välvilja. Hållningen var något stel, och allt hvad han
gjorde bar prägeln af metodisk noggrannhet. Han hade
ett ovanligt sundt och klart omdöme och träffade i valet
mellan olika meningar alltid det rätta. Det var först
efter moget öfvervägande han fattade sina beslut, men en
gång fattade, stod han fast vid dem och utförde dem
kraftigt och snabbt. Få vi tro Jefferson, saknade dock
Washington denna det strategiska snillets högsta konst
att med förändrade förhållanden i ögonblicket kasta öfver
bord gamla planer och skapa nya. Vare härmed huru som
helst, visst är, att hans strategi, en Fabius’ mer än en
Scipios, var den för de amerikanska förhållandena
lämpligaste, liksom den var den enda möjliga.
Karakteren var af det gry som skapar verkligt stora
män: oegennytta utan fläck, högsinthet och mildhet, men
en oböjlig fasthet i allt som rörde plikt. Djup pliktkänsla
jämte varm fosterlandskärlek var också bevekelsegrunden
för alla hans handlingar i sitt fäderneslands tjänst.
Ärelystnad hade han, men endast den att gagna sitt land, ej
att göra sig till dess herre. Slutligen ägde denne ovanlige
man en själsstyrka, som ej blott höll profvet mot misskännande
och tillbakasättande, mot intriger och kabaler, utan ej ens i
de svåraste lägen hvari en härförare kan bli försatt för ett
enda ögonblick svek honom. Äfven när sakerna sågo som mest
förtviflade ut för amerikanerna, när nederlagen följde tätt
på hvarandra, när det i lägret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
