Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Befrielsekriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stora tjänster. Det bästa beviset på hans duglighet var
den trupp han denna dag förde i elden.
Cornwallis kunde ej begagna sig af sin seger. Dels
var hans styrka för svag, dels hotades hans rygg och
flanker allvarsamt af de omkring honom ständigt svärmande
friskarorna. Väl blefvo dessa gång på gång slagna af
öfverste Tarleton, en djärf kavalleriofficer, som med
stormande häftighet föll öfver dem och i hastiga marscher
kunde täfla med dem själfva; men de stodo snart åter
slagfärdiga i en trakt där man minst väntat dem.
Efter nederlaget vid Camden togs befälet från Gates och
lämnades åt Greene, som behöll det till krigets slut.
Detta närmade sig nu i själfva verket med stora steg.
På båda sidor rådde stor trötthet och utmattning, i
England ej mindre än i Amerika. Washington upplefde nu
sin svåraste tid. Samma kommande och gående herskade
alltjämt i hans lilla armé, som tillika var sämre klädd
och sämre född än någonsin. Att företaga några aktiva
operationer var omöjligt. Han måste nöja sig med att
från sitt läger, nu mera förlagdt högre upp vid Hudson,
observera sin fiende. Ej ens sedan Clinton aftågat till
södern hade han vågat lämna sin ställning: han visste att,
hur eländig än hans här var, den dock var Amerikas sista
resurs, och på den måste sparas.
I detta sakernas läge gjorde Lafayette Amerika en
oskattbar tjänst. Han reste öfver till Frankrike och visade
dess regering, huru allt stod på spel i Amerika och att,
om hon ej ville se detta land åter läggas under engelskt
välde, snar hjälp i penningar och stridskrafter vore af
högsta nöd. Man lyssnade till den unge markisen, och
det var med löfte att en fransk hjälpkår och en fransk
flotta snart skulle följa efter som Lafayette seglade
tillbaka öfver oceanen. I slutet af denna samma sommar 1780
kom äfven den utlofvade flottan under amiral Ternay, och
med den en kår af 6000 man under general Rochambeau,
hvilken hade order att ställa sig under Washingtons befäl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
