Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Befrielsekriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slog läger utanför Yorktown och genast började dess
belägring.
Belägringsarbetena leddes af den gamle Steuben och
drefvos med sådan fart, att i medlet af oktober tredje
parallelen redan var öppnad och fiendens alla förbindelser
afskurna. Ty ej heller sjövägen var nu längre öppen.
En stor fransk flotta under befäl af grefve de Grasse hade
redan i september kommit till kusten och lagt sig i sundet
mellan Cap Charles och Cap Henry som leder in till
Chesapeakviken, samt med fyra fartyg spärrat inloppet till
York river, på hvars södra strand Yorktown ligger. Den hade
tillika landsatt ytterligare franska trupper och, hvad som
knappast var amerikanerna mindre välkommet, en stor park groft belägringsartilleri. En engelsk flotta under amiral Graves, i
antal något underlägsen den franska, hade visserligen kommit
till kusten och sökt öppna förbindelsen med den belägrade
platsen, men efter en oafgjord het sjödrabbning utanför
uddarna nödgats gå till NewYork för att reparera sina lidna
skador.
Denna gynnsamma ställning begagnade Washington väl. Från
löpgrafvarna öppnades ett förfärligt bombardement, som snart
lade Yorktown i aska, och de af Cornwallis med stor konst
anlagda utanverken stormades och togos af amerikaner och fransmän
i täflan, de förra under Lafayettes befäl. Lifsmedlen började
tryta bland de belägrade, och af de 7000 man med hvilka Cornwallis
inneslutit sig i Yorktown hade han förlorat nära 1000 i döde
och sårade. Han tänkte dock ej på att gifva sig: blotta tanken
att undergå samma öde som Burgoyne var honom olidlig. Ett bref
från sir Henry Clinton, som lyckligt kommit i hans händer,
meddelade honom tillika den hugnande underrättelsen, att amiral
Digby om några dagar skulle med sin och Graves’ eskadrar spränga
blokaden och undsätta honom.
Men den ena dagen aflöste den andra utan att någon undsättning
hördes af. Tredje parallelen var redan färdig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
