Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Befrielsekriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
penningar därpå än de redan gjort. Dessa offer voro
också i sanning betydliga: omkring 70,000 man hade stupat
och mer än hälften sa många dött i engelsk fångenskap
af fältfebern, bland dem särskildt mer än 11,000 på det
förfärliga fångskeppet vid kusten af NewJersey, där liken
lågo i högar ofvanpå hvarandra. Den hårdhet, ja grymhet,
hvarmed engelsmännen under detta krig behandlade sina
amerikanska fångar, hör lyckligtvis till undantagen i
historien.
Men det sista krigsårets största fara låg icke i fruktan
för ett engelskt anfall: hvad som under denna tid mest
oroade Washington var det betänkliga missnöjet inom armén,
bland så väl befäl som manskap. Hurti illa kongressen
sörjde för det senare, ha vi vid flere tillfällen omnämnt,
och hvarken soldaten eller officeren hade på länge fått ut
sin sold. Det gick så långt, att två regementen under befäl
af sina underofficerare marscherade till Filadelfia och med
vapen i hand af kongressen utfordrade sin sold. Officerarne
oroades dessutom af tanken på sin framtid vid krigets slut.
De flesta hade lämnat någon lönande sysselsättning och sågo
sig nu utan medel till utkomst. De begärde därför af
kongressen att bli satta på half sold. Men kongressen tvekade
att betunga fredsbudgeten med en så dryg utgift. De förbittrade
officerarne trädde då tillsammans för att diskutera ett
äfventyrligt förslag att med armén tåga ut till ödemarkerna i
väster och där bryta nytt land. Det blef dock ej svårt för
Washington, som infann sig vid mötet, att visa dem hela
det korttänkta och pliktvidriga i planen; förslaget, som
utgått från en af Gates’ adjutanter, fann intet understöd,
och genom Washingtons bemedling ordnades saken så, att
allt befäl under åtta år fick uppbära hela lönen.
Den vanmakt kongressen lagt i dagen som den unga
fristatens styrelse – en vanmakt som för öfrigt hade helt
naturliga orsaker – hade ingifvit flere af härens mest
tänkande män längtan efter en starkare styrelse. Detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
