Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Unionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
minnet af engelskt öfvervälde. Tanken på en union, ehuru
ej ny, var dem därför i hög grad främmande och motbjudande.
Det behöfdes kraftiga skäl för att förmå dem uppgifva sin
inrotade obenägenhet för en fastare sammanslutning. Det
blef unionsidéns förfäktare ej svårt att finna sådana skäl
– de lågo i själfva verket handgripliga för allas ögon –
och det ges i sanning få mer slående exempel på öfvertygelsens
makt än den strid som några år i slutet af 1780-talet med ordet
och pennan fördes i Amerika mellan de motsatta åsikternas förfäktare.
De kallade sig federalister och antifederalister, vänner
och motståndare till en stark förbundsmakt. De förre hade
från första stunden öfvervikten genom styrkan af sina skäl,
ej mindre än genom den talang hvarmed de gjordes gällande.
Men så hade de också i spetsen för sig två af Amerikas
största statsmän och politiska skriftställare: Alexander
Hamilton och James Madison.
Den senare, en virginier, hade redan inom sin stat, genom
en förmåga som endast gaf Jeffersons efter, uppstigit till
dess högsta förtroendeposter. Han ändrade sedan åsikter och
blef en af det demokratiska partiets ledare; men nu var han
afgjord federalist och verkade outtröttligt i och utom sin stat
för en union. För detta ändamål hade han slutit sig tillsamman
med den liktänkande, men honom i snille öfverlägsne Hamilton.
Tillhörande en skotsk släkt som slagit sig ned i Vestindien,
hade Hamilton börjat sin bana på ett handelskontor i St. Croix,
men drifven af kunskapstörst, tidigt begifvit sig till NewYork
och där efter några år, ägnade åt studier, blifvit en af dess
mest glänsande skriftställare och talare. Under kriget hade han
som kapten vid NewYorks artilleri ådragit sig Washingtons
uppmärksamhet genom en ovanlig duglighet och energi och blifvit
anställd som hans sekreterare. Till sina politiska åsikter
lutade Hamilton starkt åt det gamla engelska konstitutionella
systemet, åsikter dem han sedan under striden mot demokraterna
drefs att allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
