Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. Västern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och tillika den bästa typen för hela denna märkvärdiga
klass af »backwoodsmen» som utgjorde kolonisationens
pionierer. Från sitt hem vid Yadkin i en af NordCarolinas
öfre dalar hade Daniel Boone – så hette denne
skogsströfvare – öfver bergen stigit ned i de då ännu
obebyggda skogs- och präriesträckor, där Kentucky, Cumberland
och andra breda floder mellan höga stränder strömma
ned mot Ohio. Det var ett härligt land som här mötte
hans ögon. Kullarna och dalarna voro klädda i en skogsprakt
sådan han ännu aldrig sett, och den rullande prärien, som
sträckte sig långt bort mot horisonten, vimlade af otaliga
hjordar betande bufflar. Vildt fanns för öfrigt
i ett öfverflöd som var ägnadt att fröjda en jägares hjärta,
och i alla bäckar och strömmar fullt upp af fisk.
Boone hade ett fint sinne för en jungfrulig naturs
skönhet och majestät, men en ej mindre skarp blick för
dess mer reella förmåner. I två år genomforskade han
ensam det ofantliga området, ströfvande omkring från
trakt till trakt, noga undersökande jordmån och belägenhet.
Nöjd med hvad han sett, återvände han nu till bygden,
och det var på grund af hans beskrifning om landet och
under hans ledning som 1775 en skara skogsbyggare från
NordCarolinas och Virginiens gränstrakter gick öfver bergen
och grundade de första nybyggena i Kentucky i samma
trakter där nu dess hufvudstad Louisville ligger.
Företaget saknade ej sina stora faror. Landet var
visserligen obebodt, men beläget mellan shawnee-indianernas
område i norr och cherokesernas i söder, utgjorde det en
gemensam jaktmark för båda dessa nationer och valplats
för de blodiga strider de esomoftast utkämpade med hvarandra.
Det kallades af dem Ken-tuck-i, »Den gröna vassens land»,
af det manshöga, saftiga gräs som betäckte stora sträckor
af prärien och utgjorde gömställe för den svarta björnen
och den lurande vilden. Nykomlingarne hade också heta strider
att utkämpa med dessa indianstammar; många af nybyggena gingo
upp i lågor, och deras invånare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>