Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. Västern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
unionen tillsammans med Arkansas, som enligt 1821 års
kompromiss blef slafstat, var vid denna tid ej blott hela
Västern öster om Mississippi upptaget af stater, utan hade
äfven, som ett väldigt utanverk, framskjutit en förpostkedja
af fyra stater på prärierna väster ut mot Klippbergen och
Stora oceanen.
Henry Clay.
Texas’ införlifvande med Förenta staterna föranledde ett krig
med Mexiko; som aldrig erkänt dess själfständighet och nu
återfordrade sin f. d. provins. Kriget fördes å unionens sida
med stor kraft. Tre unionshärar inbröto på en gång i Mexiko.
En armé under general Zachary Taylor trängde in i republikens
nordöstra stater och slog här gång på gång mexikanerna under
Santa Anna; en annan under öfverste Kearney eröfrade Nya Mexiko,
medan en tredje under general Winfield Scott öfver Vera Cruz
ryckte mot hufvudstaden och efter en följd af blodiga strider
bemäktigade sig den. Kriget hade räckt i nära tre år då det i
februari 1848 slutades genom freden i Guadalupe Hidalgo, däri
Mexiko ej blott afsade sig alla anspråk på Texas, utan äfven
till Förenta staterna afträdde Nya Mexiko och Öfre California
till floden Gila i söder, mot en skadeståndssumma af 18 millioner
dollar.
Stora oceanen hade redan tre år förut uppnåtts, sedan en häftig
diplomatisk strid med England om Oregon slutat med en delning,
hvarigenom södra hälften af detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
