Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 16. Slafveriet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frihetskämpen som väckt hans tankar på skillnaden mellan
den rätt han studerade och den som stod skrifven i hans
bröst. Kastande sina lagböcker i vrån, störtade han ut
på gatan och var från denna stund abolitionismens apostel.
Indignationens eld genomglödgade alla de tal han
nu höll på massmöten, oftast under bar himmel. Han
drog från stad till stad, från trakt till trakt, öfverallt
framljungande sina anklagelser mot en lagstiftning som lät ett
samhälle befläckas af en sådan orättfärdighet som slafveriet.
Våldsam i uttryck som Garrison, men ännu vältaligare
än han, rörde han upp folkets rättskänsla från dess djupaste
rot. I Channings spår gick Theodore Parker. Kampen mot
slafveriet klädde sig äfven i diktens lätta rustning,
och få af dess skapelser hafva väl i en stor idés tjänst
haft en utomordentligare verkan än Harriet Beecher-Stowes
Onkel Toms stuga.
När 1850-talet kom och med det Fyktingslagen och
ännu andra eftergifter åt slafherrarne, fanns den allmänna
mening färdig som gjorde slafveriets afskaffande till den
första af alla unionella frågor och genom 1860 års val
verkade en fullkomlig förändring i sakernas förutvarande
ställning.
Måttet af orättvisor var dock ännu ej fullt. Unionsregeringen
hade hittills, om också ej bekämpat slafveriet, åtminstone
intagit en strängt neutral ställning och endast så till vida
gynnat sydstaterna som hon låtit sina ämbetsmän efter bokstafven
tolka de till deras fördel stiftade lagarna. Särskildt hade
presidenten Fillmore (1849–1853), som i sin egenskap af vice
president efterträdt den efter endast en månads ämbetsfunktion
aflidne presidenten Taylor, följt detta system. Men hans närmaste
efterträdare Pierce och Buchanan (1853–61), togo båda öppet
Söderns parti, i synnerhet den senare. Liksom senast Californien,
hade nu Kansas blifvit ett stridsfält, där båda partierna mätte
sina krafter, och i denna strid kastade Buchanan unionsmaktens
hela tyngd i slafveriets vågskål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
