Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 16. Slafveriet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Huru djupt hatet till slafveriet vid denna tid inträngt
bland massan af folket i norden, visade ingenting bättre
än det försök att hjälpa Virginiens negrer till en resning
som i slutet af 1859 gjordes af en farmer från Connecticut,
vid namn John Brown. Med en liten skara liktänkande
öfverrumplade han en natt unionens vapenförråd i Harpers Ferry,
en liten ort vid Potomac i nämnde stat. Försöket kröntes först
med framgång, men den i hast uppbådade milisen stormade magasinet
där Brown och hans skara fö.rskansat sig och tog dem till fånga.
Brown fick med lifvet plikta för sitt företag, som, om det lyckats,
skulle dragit ett slafkrigs alla fasor öfver Virginien. Men af
folket betraktades han icke desto mindre som martyr för en helig
sak, och hans död hade ej ringa del i det stora omslag som efter
några månader följde.
Ett nytt presidentval stod för dörren. Som vi sett,
hade med få undantag i nära sextio år presidenterna
tillsatts af det demokratiska partiet, som visserligen hade
sitt hufvudsäte i Södern, men äfven var starkt representeradt
i nästan alla de öfriga staterna. De två senaste presidenterna,
Pierce och Buchanan, ehuru lika ifriga slafverivänner som
Söderns slafherrar, voro båda nordstatsmän, den förre från
NewHampshire, den senare från Pennsylvania. Motpartiet, det
gamla federalistiska eller whigpartiet, länge fullkomligt
maktlöst, hade under hela denna tid blott två gånger, i
Quincy Adams’ och den äldre Harrisons personer, kunnat gifva
unionen en president.
Men abolitioniströrelsen och Söderns öfvergrepp hade
nu förändrat allt. Ett nytt parti af abolitionister och
unionsvänner hade under striderna om Kansas bildat sig,
antagit namnet republikaner och redan vid 1857 års
presidentval känt sig nog starkt att mäta sina krafter med
demokraterna. Deras kandidat, öfverste Fremont, en af
de män som gjort California till en stat utan slafvar, hade
visserligen dukat under, men ej utan hård strid. Nu, 1860,
stodo republikanerna både starkare och bättre rustade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
