Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 16. Slafveriet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Denna SydCarolinas uppsägelse af unionen var intet
plötsligt, i ögonblickets hetta tillkommet beslut. Den var
länge förberedd, och härden för de mot unionen i tysthet
smidda planerna hade varit unionsregeringen själf:
presidenten Buchanan och hans ministrar. Den förre gick i
detta fall så långt hans svaga och obeslutsamma karakter
tillät; af ministrarne, ytterliga sydstatsmän, voro flere öppna
förrädare. De sörjde för, att unionen i det afgörande
ögonblicket skulle stå så värnlöst och Södern så väl rustadt
som möjligt. Så lät krigsministern Floyd under allahanda
förevändningar, eller i hemlighet, föra ofantliga massor
krigsmateriel från arsenalerna i Norden till Södern: ej mindre
än 140 000 gevär af nyaste konstruktion kommo på detta
sätt insurrektionen till godo. Buchanan, hotad med en
anklagelse af representanthuset, måste omgifva sig med nya
ministrar, men den skada som redan skett och ej stod att
bota var ofantlig.
Olyckligtvis skulle ännu några månader förflyta innan
den nya regeringen kom till makten, och denna frist
försummade ej sydstaterna begagna sig af. SydCarolinas
regering, tidigast i rörelse, organiserade med feberaktig
ifver statens försvar. Framför allt sökte hon sätta
Charleston i säkerhet för ett möjligt anfall af unionens flotta.
För detta ändamål var det henne af högsta vikt att få
i sina händer de fästen som försvarade inloppet och, liksom
alla landets fästningar, arsenaler och örlogsvarf, stodo
under unionsregeringens omedelbara kontroll. Det starkaste
af dem var Fort Sumter, beläget på en liten klippholme,
ungefär en half sv. mil från staden. Hade det varit
i fullt försvarsskick, skulle upproret i Charleston ej vågat
sticka upp hufvudet. Men, liksom alla de andra fästena
i Södern, befann sig äfven Sumter i ett med flit vårdslösadt
skick. Både bestyckning och proviantering voro långt
under behofvet, och på kommendantens alla föreställningar
i Washington gafs intet svar: samma förrädare som skickat
vapenförråden till Södern och ställt krigsdepartementets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
