Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 16. Slafveriet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den tvekande hållning man alltjämt visade i Washington
ökade i hög grad Söderns djärfhet. Det ena fästet
efter det andra togs genom öfverrumpling eller förräderi,
och slutligen återstod af unionens alla fasta platser i de
södra staterna utom Fort Sumter endast det utanför Floridas
kust belägna Fort Pickens, hvars käcke kommendant
löjtnant Slemmer räddade det åt unionen. Helt annat
blef däremot Sumters öde. Äfven den nya regeringen
vägrade först att sända major Andersson den ifrigt
begärda undsättningen för att ej göra en försoning med
Södern omöjlig, och när den slutligen sändes, var det för
sent. Befälhafvaren öfver SydCarolinas trupper, general
Beauregard, uppkastade batterier i närheten af fästningen
och öppnade därifrån ett ytterst häftigt bombardement,
som fortgick i flere dagar och slutligen, sedan alla
byggnaderna i den inre fästningen skjutits i brand och förråden
af ammunition och proviant voro uttömda, tvang kommendanten
att gifva sig: det var den 13 april 1861 Fort Sumter
på detta sätt föll i de konfedererades händer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
